Det är konflikt mellan journalisternas fack, Journalistförbundet, och deras arbetsgivares organisation, Tidningsutgivarna.
Journalistförbundet vill att journalister med låga löner ska få högre löner och säkrare jobb. Tidningsutgivarna vill att arbetsgivarna ska äga journalisternas texter och bilder.

Journalistförbundet och Tidningsutgivarna har haft ett kollektivavtal förut. Men avtalet slutade gälla i mars i år. Sedan har de inte kommit överens.
För ett par veckor sedan bestämde Journalistförbundet att deras medlemmar inte fick jobba övertid på en del dagstidningar.
Erika Törander arbetar på tidningen Mölndals-Posten. Hon berättar:
– Jag skulle skriva om skolan, men nu kan jag inte det. Vi kan göra tidningen, men vi kan inte undersöka så mycket som vi vill.

Förra veckan bestämde Journalistförbundet att 16 tidningar inte får trycka texter och bilder från andra tidningar eller från bildbyråer och nyhetsbyråer. Från torsdag kan nästan inga tidningar ha nyheter på internet. På några tidningar får personalen inte arbeta på kvällen eller natten.
Björn Svensson är förhandlings-chef på Tidningsutgivarna. Han säger att medlarna har kommit med fem förslag till lösningar. Tidningsutgivarna har sagt ja till alla förslagen. Men Journalistförbundet har sagt nej.
– Det är Journalistförbundets fel att det är en konflikt, säger Björn Svensson.

Tidningsutgivarna har varslat om fridags-lockout. En lockout är när arbetsgivarna säger att de anställda inte får arbeta och inte ger dem lön. En fridagslockout när när de anställda inte får lön för lediga dagar. Om man är anställd per månad får man annars lön för alla dagar. Men under en fridagslockout får man ingen lön för lördagar, söndagar, jul, påsk och så vidare.
Om facket och arbetsgivarna inte har kommit överens före fredag, blir det fridagslockout.
Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén säger:
– Det är en väldigt ovanlig och aggressiv åtgärd på svensk arbetsmarknad.
Journalistförbundet har varslat om strejk på flera tidningar.

Journalistförbundet kräver att en journalist som har arbetat i 15 år ska tjäna minst 25 000 kronor i månaden. På många tidningar utanför storstäderna kan de tjäna mindre.
Journalistförbundet vill också att fler journalister ska bli fast anställda. Enligt Lagen om anställningsskydd, LAS, kan en anställd vara vikarie i ett år. Sedan blir den anställde fast anställd.
Men en del arbetsgivare vill helst inte ha många fast anställda. De anställer vikarier i nästan ett år. Sedan får vikarien söka arbetet igen. Det kallas för utlasning.
Journalistförbundet vill att arbetsgivarna inte ska få göra så.

Tidningsutgivarna vill ändra på rätten till journalisternas texter och bilder. De vill ha det som i USA och Storbritannien. Där har arbetsgivaren rätt till texterna och bilderna, inte journalisten. I Sverige och Frankrike har journalisterna oftast rätten till sina egna texter och bilder. Journalistförbundet vill att det fortfarande ska vara så.
Lätt svenska: Malin Bergendal