När Margot Wallström (S) tillträdde som utrikesminister efter valet 2014 blev hon först i världen med att utlova en feministisk utrikespolitik som stärker kvinnors och flickors rättigheter. Men det löftet har ännu inte införlivats, visar en ny rapport som tolv organisationer står bakom. Tvärt om har regeringen på många områden drivit igenom en politik som har förvärrat situationen för flickor och kvinnor.

Ett exempel är lagförslaget om hårdare regler för anhörig-invandring och familjeåterförening som innebär att många förlorar den enda trygga resvägen till Sverige, genom anhöriginvandringen, istället för att tvingas ut på flykt.

– Vi välkomnar Sveriges ambition att bedriva en feministisk utrikespolitik. Men regeringen riskerar att få ett trovärdighetsproblem när den gång på gång fattar beslut som får särskilt svåra konsekvenser för kvinnor, flickor och hbtqi-personer, säger Jessica Poh-Janrell, policysamordnare för jämställdhet på biståndsorganisationen Concord, i ett uttalande.

Nu vill organisationerna bakom rapporten att regeringen ser över de förslag och beslut som står i konflikt med målsättningen om en feministisk politik.

Enligt rapporten är det framför allt inom migrations- och flyktingpolitiken, handelspolitiken och krigsmaterielexporten som det behöver göras mest. Till exempel exporterar Sverige fortfarande vapen och krigsmateriel till länder som allvarligt kränker kvinnors rättigheter.

Förra veckan presenterades nya siffror från myndigheten Inspektionen för strategiska produkter (ISP) som visar att Sverige förra året beviljade tillstånd för export av krigsmateriel till ickedemokratier som Saudiarabien, Thailand, Singapore, Turkiet, Qatar, Mexiko och Brunei.

– Det behövs nya regler som stoppar exporten av vapen och annan militär utrustning till kvinnoförtryckande regimer. Även det är en viktig trovärdighetsfråga för den feministiska utrikespolitiken, säger Malin Nilsson, generalsekreterare för Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet, IKFF, i ett pressmeddelande.

Men i rapporten lyfts också positiva exempel fram. Regeringen har till exempel inrättat ett kvinnligt medlarnätverk, EU:s utrikestjänst har fått en jämställdhetsrådgivare och regeringen har ökat dialogen med lokala kvinnoorganisationer i konfliktdrabbade områden.