I ett treårigt projekt ska Diskrimineringsbyrån Uppsala utveckla arbetet med att motverka hatbrott, diskriminering och kränkningar på internet. Projektet kallas Nätvaro och bekostas med medel från Allmänna arvsfonden.

För att få fram mer underlag till projektet har diskrimineringsbyrån under våren gjort en undersökning bland elever i årskurs nio i Uppsala. Bara 194 av 1621 elever svarade på enkäten, men det går ändå att se intressanta sake, menar Lina Gidlund.

Enligt undersökningen tycker bland annat två tredjedelar att det är lättare att skriva elaka saker på nätet än att säga det i verkligheten. En fjärdedel av de som svarade på enkäten har känt sig kränkt den senaste månaden och nästan 50 procent känner någon annan som blivit utsatt under samma tid.

14 procent har känt obehag över att gå till skolan och 6 procent – eller 11 elever – har stannat hemma från skolan på grund av saker som skrivits på nätet.

– Vi gör inga anspråk på att kunna prata om statistik utifrån undersökningen, men varje elev är en elev för mycket eftersom vi har skolplikt och man är tvungen att gå i skolan, säger Lina Gidlund.

Ungefär en tredjedel av dem som deltagit i undersökningen har var med om att en konflikt som startat på internet fortsatt i skolan. Ungefär lika många svarade att de varit med om att det varit tvärtom – att en konflikt som startat i skolan fortsatt på nätet.

– Det finns ett samband mellan kränkningar på nätet och i skolan. Många tänker att internet är något separat, men för dem som vuxit upp med internet är gränsen mellan det som händer på nätet och i livet utanför utsuddad. Det är inte två olika verkligheter för dem. Man förväntas vara uppkopplad och pratar snarare om att man är ”away from keyboard”, säger Lina Gidlund.

I undersökningen har ungdomarna själva fått definiera ”kränkthet”, men i projektet kommer diskrimineringsbyrån att jobba med det som kan kopplas ihop med lagstöd, som trakasserier, förtal, hets mot folkgrupp och förolämpning.

– Vi hoppas få kunskaper för att kunna bemöta kränkningarna, till exempel vilka typer av lagstiftning som kan åberopas och vilken bevisning som behövs, säger Lina Gidlund.

Inom projektet ska även utbildningsmaterial tas fram, som bland annat riktar sig till skolor.

– Det är viktigt att skolan tar sitt ansvar för situationen, men för att kunna veta det måste personalen få veta hur det ser ut, säger Lina Gidlund.

Från och med i höst kommer det också att finnas en webbsida där man kan anmäla kränkningar man utsatts för.

– Men vi måste fundera mer ingående på hur vi ska hantera de ärenden som kommer in. Risken är att det blir väldigt många, säger Lina Gidlund.

Det kommer också att erbjudas ”hjälp till självhjälp” för personer som behöver hjälp att komma vidare efter att ha utsatts för kränkningar på internet.

Projektet är kopplat till International network against cyberHate (INACH).

– Det är viktigt att jobba internationellt med frågorna och samarbeta med andra länder. Inte minst eftersom servrarna som olika forum använder ofta ligger i andra länder, säger Lina Gidlund.