I februari skrev GFT om ett förslag om att polisen ska få ta hjälp av Försvarsmaktens särskilda skyddsgrupp vid terroristbekämpning. Förslaget kom från Ann-Louise Eksborg, generaldirektör vid Krisberedskapsmyndigheten, och hennes åsikter fick stöd av Rikspolisstyrelsen, Säkerhetspolisen, försvaret, tullen och kustbevakningen.

Nu har en utredning, ledd av Olof Egerstedt, chef för Statens kriminaltekniska laboratorium, gått på samma linje och förespråkar att Försvarets särskilda skyddsgrupp ska kunna sättas in för att bistå polisen inte bara vid terroristbekämpning utan även vid annan grov brottslighet.

Utredningen tar upp hur skotten i Ådalen 1931 fick som resultat att militär slutade att användas för polisiära uppgifter men menar att det är "förlegat och osakligt" att använda den händelsen som argument mot att Försvarsmakten ska kunna utföra polisarbete.

"Händelserna i Ådalen måste bedömas i sitt tidsmässiga sammanhang. De samhällspolitiska och strukturella förhållanden som då rådde finns inte i dag" står det i utredningens betänkande som heter Polisens behov av stöd i samband med terroristbekämpning.

Egerstedt går därmed på tvärs mot den statliga utredningen Stöd från Försvarsmakten som 2001 uttryckte stark tvekan inför att använda militären för polisiära ändamål och såg det "som ett icke försvarbart avsteg' från polisens våldsmonopol".

Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap vid Göteborgs universitet, tror att förslaget kommer att antas utan några större protester. Han menar att medierna har visat sitt ointresse för en allt mer repressiv lagstiftning ända sedan de var tysta efter Säkerhetskommissionens rapport 2002. Kommissionen utredde åsiktsregistreringen av vänsteraktivister, men Töllborg tycker att den snarare är en icke-utredning, resultatet av en "cover up" av socialdemokraterna och vänsterpartiet.

- Thomas Bodström kan nu köra på för fulla muggar. Medierna var tysta efter Säkerhetstjänstkommissionen, så tysta att till och med Klas Bergenstrand, en av de huvudansvariga i Leanderfallet (se fotnot, reds. anm.) kunde utses till Säpo-chef. Testet av marknaden gav beskedet: Kör på, och kör på nu.

Regeringen har nu att ta ställning till om försvarets resurser ska kunna sättas in vid terroristbrott och/eller misstankar om förberedelse av terroristverksamhet. Advokaten Ingemar Folke har riktat kritik mot dessa skrivningar som han menar är luddiga. Han menar att man knappast kommer att kunna klandra en polischef som försvarar sin begäran om stöd från militären med att han eller hon trodde att det var fråga om ett försök till terroristbrott av något slag.

Även Egerstedts utredning kommer till slutsatsen att det inte kan dras någon klar gräns för när militären får användas:

"Det är långt ifrån alltid säkert att frågan om gärningsmännens avsikt är klarlagd när polisen ingriper i samband med ett attentat /.../ Stöd kan vidare behövas i samband med andra mycket allvarliga 'terroristliknande' brott, såsom omfattande bombattentat, som begås av till terrorismen lierade grupperingar inom den organiserade brottsligheten eller allvarligare fall av s k systemhotande brottslighet", står det i betänkandet.

- Det här kan vara en försöksballong. Om det här får passera utan allt för mycket oväsen så kommer kanske utredningen att antas men blir det mycket bråk så kan man klara sig genom att skylla på en excentrisk ämbetsman, säger Ingemar Folke.

Han tycker att det är märkligt att utredningen, som blev klar i augusti, inte har uppmärksammats.

- Jag fick själv syn på den genom tidningen Riksdag och Departement som skrivit om remissvaren, säger han.

Omkring 50 remissinstanser har yttrat sig över utredningen. Egerstedt bedömer själv att omkring 75 procent av dem är positiva. Svenska Polisförbundet och Advokatsamfundet hör till de mest kritiska, medan Rikspolisstyrelsen är positiv.