Få åtalas för antiromska hatbrott | Göteborgs Fria
Göteborgs Fria

Få åtalas för antiromska hatbrott

Antalet anmälningar om antiromska hatbrott ökar, men endast i två procent av fallen blir en gärningsperson åtalad.

År 2012 gjordes 215 anmälningar av hatbrott med antiromska motiv, vilket är det högsta antalet anmälningar någonsin. Men jämfört med vid andra typer av hatbrott leder antiromska hatbrott sällan till att gärningspersoner åtalas, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå.

I maj 2013 var endast två procent av anmälningarna från 2011 personuppklarade, vilket betyder att en person knutits till brottet genom åtalsbeslut, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse. Motsvarande andel för exempelvis afrofobiska hatbrott är åtta procent. Varför så få åtalas för antiromska hatbrott är inte helt känt, men en orsak kan vara att en större andel hatbrotten mot romer handlar om diskriminering.

– Olaga diskriminering anses väldigt svårt att utreda och att åtala, ofta slutar det med att ord står mot ord, jämfört med afrofobiska och homofobiska hatbrott där det är en större andel våldsbrott som det ofta är lättare att koppla en person till, säger Carina Djärv, utredare på Brå.

Är det inte ett problem att det är svårt att väcka åtal för olaga diskriminering?

– Jo, frågan är uppe på agendan och diskuteras inom rättsväsendet och politiken. Svårigheten när ord står mot ord är att det kan vara två scenarier: dels kan den utsatta ha upplevt att utsattheten var på grund av etnicitet medan det kanske fanns ett annat skäl till behandlingen, å andra sidan kan vara så att personen var utsatt på grund av etnicitet men att exempelvis näringsidkaren hävdar att det inte var därför, och det är då svårt att bevisa.

Hatbrott mot romer begås ofta av servicepersoner och grannar, och brottsplatserna är ofta butiker, bensinmackar och i bostadshus.

Mellan år 2008-2010 minskade antalet anmälningar, men ökade mellan 2010-2012. Genom uppgifter från polisen vet Brå att det finns ett stort mörkertal gällande antiromska hatbrott.

– Det finns en klyfta som går långt bak i tiden, med ett misstroende mot stat och polis, säger Carina Djärv.

Tror du att avslöjandet om registrering av romer påverkar benägenheten att anmäla?

– Vi på Brå är inte rätt personer att spekulera, men det vore tråkigt om det påverkar så vi får in ännu färre siffror i statistiken. Det handlar om en utsatt grupp och varje pinne vi kan redovisa är värdefull för det visar att problemet med hatbrott mot romer finns. Sjunker förtroendet finns en risk för lägre siffror i framtiden.

Rekommenderade artiklar

Romer kördes iväg från Mölndal

På tisdagsmorgonen vräktes en romsk familj från en parkeringsplats i Mölndal. Inhumant, anser både Räddningsmissionen och det nystartade nätverket Tillsammans för Mölndal.

© 2019 Göteborgs Fria