Stark oro för när pengar ska komma och hur framtiden ska bli. Saabs konkurs har satt sina spår hos de anställda. Enligt en ny rapport från Folkhälsoinstitutet har personer med nedsatt psykiskt välbefinnande ökat kraftigt i Trollhättans kommun sedan 2007.

I liknande undersökningar och även i denna är det vanligast med psykisk ohälsa bland personer under 30 år. I Trollhättan visar det sig däremot vara personer mellan 30–44 år som mår sämst. Några samband mellan siffrorna och konkursen av Saab har inte undersökts men Nicklas Attefjord (MP), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad, anser att sambandet finns.

– Jag ser det som väldigt troligt eftersom enkäten är gjord under en så turbulent tid. En sådan miljö skapar oro, menar han. Det följer inte det vanliga mönstret. Det var hos den arbetsföra gruppen som ohälsan var vanligast.

Mikael Johansson är ombudsman på IF Metall Norra Älvsborg. Han tror också att ett samband till konkursen kan finnas.

– Det är väl inte orimligt att tro när 3 000 personer blir av med jobbet över en natt och när de gått med det hotet över sig i tio år. Folk känner ju ett obehag, säger han.

Siffrorna presenteras i folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011. Där kan man se att andelen personer med nedsatt psykiskt välbefinnande i Trollhättan generellt har ökat från 16,1 procent 2007 till 18,9 procent 2011. Snittet för Västra Götalandsregionen ligger på 16,1 procent.

Men framför allt är det åldersgruppen 29–44 som sticker ut. Denna grupp visar betydligt högre siffror än övriga åldersgrupper. En annan sak som skulle stärka teorin om sambandet mellan siffrorna och Saabs konkurs är resultatet kring frågor om ängslan, oro och ångest. Här ligger Trollhättans kommun, tillsammans med Lilla Edets och Vänersborgs kommuner, över det regionala snittet. Intressant blir det eftersom alla tre ligger inom samma arbetsmarknadsområde.

Maria Andersson bor i Sjuntorp utanför Trollhättan och jobbade på Saab i 15 år. Hon känner igen sig i bilden som enkäten visar.

– Det är den ständiga oron, att inte veta när det har strulat så med pengarna. Att inte heller veta vem man ska fråga eller vända sig till, berättar hon. Pengar är ju en stor del av vardagen och för vissa som inte har kunnat låna har det varit jobbigt. Man går runt med en klump i magen.

Tror du det varit likadant för dina kollegor?

– Ja, det tror jag, främst de äldre. Det finns ju vissa som varit där i 35 år. Jag mötte en kollega när jag var där (Saab-fabriken, reds. anm.) som såg väldigt härjad ut. Då hade hon inte sovit på hela julen. Hon är 57 år gammal. Så jag förstår att många över 50, som inte har så mycket att förvänta sig fram till pensionen, känner sig uppgivna.

Finns det någonstans ni kan vända er för att prata?

– Nej, det är om man har kontakt med kollegor, annars är det familj eller vänner. En del tycker att man har pratat klart om det nu när det har gått i konkurs och att det är dags att gå vidare. Annars är det dåligt, det finns ingen att fråga och man vet aldrig vem man ska vända sig till. Förut hade vi Saab-hälsan men det är ju avvecklat sedan länge, berättar Maria Andersson.

På vårdcentralen Granngården i Trollhättan har man inte märkt av något ökat behov av psykiatrisk vård efter nedläggningen av Saab, men de känner igen rapportens siffror.

– Det känns ju att folk mår dåligt, säger Berit Kristiansson, biträdande verksamhetschef på vårdcentralen. Det har varit oroligt på Saab länge så det är klart att det påverkar. Men det påverkar också andra som länge varit arbetslösa och nu hamnar längst bak i kön hos Arbetsförmedlingen.

Även Nicklas Attefjord säger att man ännu inte märkt av något ökat behov i vården.

– Inte vad jag vet. Det här med psykisk ohälsa är lite stigmatiserat, många som mår dåligt söker inte vård.

Varken på regionnivå eller inom primärvården har man vidtagit några särskilda insatser eller resurser för att möta ett eventuellt ökat behov av vård. Men Nicklas Attefjord menar att primärvården ska klara av det.

– Vi har tidigare satsat mycket på utbyggd primärvård som ska ge möjlighet att läka både själen och kroppen. Precis lika lätt som man får penicillin mot halsfluss ska man få samtalsstöd om man känner oro.