- Vi spenderar en stor del av vår fritid med att konsumera. Och det tar tid att handla. Vi behöver dessutom ständigt uppdatera oss om vad vi tror oss behöva. Sen ska vi handla, installera, reklamera och så vidare, säger Katarina Bjärvall.
I boken Vill ha mer - om barn, tid och konsumtion undersöker hon sambandet mellan tidsbrist och överkonsumtion genom att granska barns och barnfamiljers konsumtion. Detta då barnfamiljer lever under tidspress och är storkonsumenter.
Sedan 1994 har leksaksförsäljningen ökat med femtio procent. Enligt Statistiska centralbyrån köpte svenskar år 2004 leksaker för omkring 5 miljarder och varje år bär en barnfamilj i Sverige hem fem ton varor.
- Föräldrar överöses med budskap om vad barn behöver. Reklamen kommer inte bara från företag, utan även från exempelvis barnmorskor. En kvinna berättade för mig att personalen på barnavårds-centralen frågat henne varför barnet inte hade en skallra, varpå hon genast sprang iväg och köpte en, säger Katarina Bjärvall.

Vi lever i ett konsumtionssamhälle, menar Katarina Bjärvall. Vi skapar oss själva genom konsumtion. För föräldrar får detta andra konsekvenser än för den som enbart konsumerar för egna behov. Och konsumtionspressen ser olika ut beroende på inkomst.
- Att inte handla till sitt barn är inte helt enkelt, för ingen vill göra sitt barn till en avvikare, konstaterar Katarina Bjärvall.
Hon menar att det kan vara lättare för familjer med god inkomst att sätta ner foten. Detta då de lever med vetskapen om att de kan konsumera - om de vill. En vetskap de inte delar med familjer med låg inkomst. Katarina Bjärvall berättar att paradoxalt nog kan kravet på att konsumera vara starkare för låginkomsttagare, just för att vi mäter status i pengar. Att handlar märkeskläder till sina barn blir i denna anda samma sak som att vara en god förälder.
Men Katarina Bjärvall menar att vi måste stanna upp.
- Konsumtionshetsen har blivit masspsykos, utbrister hon. Vi måste fråga oss om det är detta vi vill? Mår vi bra av detta?

Enligt Bris undersökning 'Hörs barnen. Lyssnar vuxna' saknar tio procent av de tillfrågade barnen någon vuxen att vända sig till, och lika många menar att de inte blir tagna på allvar. Enkäten visar att det framför allt är mer tid med föräldrarna som barn längtar efter.
Katarina Bjärvall menar att det bland nationalekonomer finns en oro för att den svenska välfärden skulle hotas vid en prioritering av tid före pengar.
- I dag kan människor välja att gå ner i arbetstid och konsumera mindre. Men det är också så att välfärd och tillväxt skapas av den privata konsumtionen, säger Alexandra Andersson-Stråberg, utredare på Svenskt näringsliv.
Kulturskribenten och litteraturvetaren Nina Björk frågar sig i en artikel i Dagens Nyheter (051127) om dagens ideologiska arbete handlar om att göra habegäret naturligt och önskvärt. En bra sätt att kritiskt granska sitt köp kan enligt Nina Björk då vara att ställa sig frågan: Vill jag vilja ha det här?
Katarina Bjärvall håller med. Hon menar att konsumenten faktiskt har makt.
- Det är trots allt vi som väljer att spendera våra pengar. Den stora frågan är varför vi fortsätter att överkonsumera.