Samtidigt som kriget mellan Antipiratbyrån och piraterna fortsätter visar statistiken att industrin behåller greppet om konsumenterna.

Färska siffror från branschföreningen för dator- och tv-spel, MDTS, visar på en rekordförsäljning under förra året. Enligt Dagens industri såldes tv- och datorspel för 1,6 miljarder kronor i Sverige förra året. Det är en ökning på 19 procent jämfört med 2003 och nytt rekord.

Siffrorna motsäger ett av Antipiratbyråns huvudargument för att agera mot nerladdare och piratnätverk: att upphovsrättsinnehavarna förlorar stora inkomster på grund av ökad nerladdning.

Även filmförsäljningen har gått strålande för storbolagen. Från 2001 till 2002 fördubblades nästan antalet sålda dvd-filmer, från 2,8 miljoner till 5,4 miljoner. Och köputvecklingen har fortsatt. Förra året såldes uppemot 14 miljoner dvd-filmer. Dvd-marknaden har vuxit 60 procent på bara ett år och årsförsäljningen 2004 gav bolagen inkomster på över 2 miljarder kronor.

Det kan delvis förklaras av att dvd-spelare har blivit billigare och att filmutbudet är stort. En annan förklaring, enligt många pirater, är att privat nerladdning skapar ett större intresse för att köpa film.

För filmbranschen i övrigt gick det något sämre 2004 än 2003: antalet biobesökare minskade med 9 procent och det såldes totalt 16,6 miljoner biljetter, mot 18,2 miljoner 2003.

Men fler går på bio i dag än för sex år sedan. Mellan 1997 och 2002 har antalet biobesök ökat kontinuerligt. 1997 uppgick antalet besök till 15,2 miljoner - mot 18,3 miljoner år 2002. Det är bara mellan 2002 och 2004 som besöken har minskat.

Frågan är om man kan klandra nerladdarna för minskningen. Det är med all säkerhet fler som laddar ner upphovsrättsskyddad film i dag jämfört med år 1997.

Det finns andra troliga förklaringar. Hemmabiomarknaden har ökat, många har en fullfjädrad bioanläggning i hemmet. Och samtidigt har biljettpriserna ökat. År 2000 var det genomsnittliga biljettpriset på samtliga biografer 67,43 kronor, mot 75,37 år 2003 (siffrorna är ännu högre om man bara räknar in de avgiftspliktiga biograferna). Dessutom ger ett år med hårt marknadsförda filmer fler biobesök. Rekordåren 2002-2003 drog till exempel Sagan om ringen-trilogin många besökare.

Den bransch som faktiskt kan sägas uppleva en kris är musikindustrin. Förra året såldes i Sverige 20 miljoner fonogram, det vill säga cd- och vinylskivor, musikkassetter samt musik på dvd. Jämfört med 2003 en nedgång med drygt 18 procent. Under åren 1988-1997 såldes i genomsnitt 26 miljoner fonogram per år i Sverige.

Enligt skivindustrin laddas det globalt sett ner 3 miljarder låtar per månad 'illegalt', vilket motsvarar 200 miljoner cd-album. Det är naturligtvis en stor förlust för branschen.

Men även här finns invändningar. Enligt branschens egen statistik ökade skivförsäljningen i volym konstant mellan 1991 och 2000 (internationellt). Bottenåret 1988, då det inte fanns någon nerladdning att skylla på, såldes det 22,7 miljoner fonogram i Sverige - inte många fler än förra året.

Enligt en amerikansk undersökning från 2004 har nerladdning endast en mycket begränsad effekt på skivförsäljningen. I vissa fall sålde albumen tvärtom bättre om de laddades ner ofta.

En svensk studie av lektor i nationalekonomi Stefan Hellmer på 157 ekonomistudenter vid Blekinge Tekniska Högskola motsäger visserligen det. 76 procent av studenterna sa att de köper färre skivor som en konsekvens av nerladdning, bara mellan 4 och 7 procent sa att de köper fler. Samtidigt konstaterar Hellmer att studenterna inte är representativa för befolkningen, utan laddar troligen ner mer än den genomsnittlige användaren.

Studenterna sa sig vara villiga att betala mellan 2 och 5 kronor per låt för nyare utgivningar, och mellan 1 och 2 kronor för äldre.

Stefan Hellmer drar slutsatsen att marknaden är på väg att förändras och konstaterar att musikindustrin bör ta lärdom av mp3-teknikens framgångar. Så här skriver han i en artikel i Ekonomisk debatt från 2003: 'Det måste anses fruktlöst för musikindustrin att bekämpa en överlägsen teknik som inte bara är billigare och effektivare utan har visat på flera fördelar. Nya artister kan nu på ett helt nytt sätt nå ut med sin musik till en större skara lyssnare. Istället borde musikindustrin hitta vägar att använda denna teknik på olika sätt.'