Om en månad deltar över 19 000 svenska militärer i den största svenska försvarsövningen på över 20 år. Stockholm och Mälardalen berörs särskilt och förband från USA, Finland, Danmark, Estland, Frankrike, Litauen och Norge deltar med ytterligare runt 2 000 personer. Även ett 40-tal myndigheter väntas vara med.

Insatsen kallas Aurora 17, pågår 11–29 september och syftar till att öka den gemensamma förmågan att möta ett angrepp, men också till att ge ”en viktig signal till vår omgivning att vi är beredda att försvara Sverige”, enligt Försvarsmakten.

Störst bland de utländska deltagarna är USA. Enligt Dagens Nyheter deltar 1 435 amerikaner från nio olika förband. Dessa ska i övningen agera angripare av Sverige – bland annat på Gotland där militär från marinkåren och armén luftlandsätts på norra delen av ön.

Till Mälardalen väntas pansarfordon från Minnesota nationalgarde och i Östersjön ska 775 amerikanska sjömän spela angripare. Det är första gången USA:s armé och nationalgarde för över trupp till Sverige.

Scenariot i Aurora 17 är en ”eskalerande väpnad konflikt i vårt närområde där Sverige utsätts för ett strategiskt överfall”, enligt Försvarsmaktens övningsplan, daterad den 3 maj i år. Angriparen ”A-land” kan utan svårighet förstås som Ryssland. Övningsscenariot talar till exempel om misstänkt undervattensverksamhet, påverkansoperationer och oanmälda luftförsvarsövningar från A-land.

Jesper Tengroth, pressekreterare på Försvarsmakten, förklarar för SFT att poängen med internationellt deltagande är att få ”anfallare” till övningarna.

– Annars måste vi använda våra egna förband till det, och de vill vi ska få öva, säger han.

Kampanjen Stoppa Aurora menar att Sverige stegvis närmar sig Natomedlemskap genom detta. Hur ser du på det?

– Det är en politisk fråga, men i det senaste försvarsbeslutet står det att vi ska kunna ge och ta emot stöd av andra länder. Då är det viktigt att vi övar på det.

Hur är länderna utvalda?

– Jag kan inte svara exakt, men det är länder som vi redan samarbetar med. Men det är viktigt att poängtera att detta inte är någon Natoövning, utan en svensk försvarsmaktsövning.

Enligt DN deltar 1 435 amerikaner från nio olika förband. Stämmer det, och ser du att det kan vara politiskt känsligt att en av världens mest kontroversiella stormakter har ett så stort deltagande?

– Det är något sådant, det kan stämma. Frågan om det är känsligt ligger på den politiska nivån, den bedömningen gör inte Försvarsmakten. Men vi har ett bilateralt avtal med USA om försvarssamarbete och för att genomföra en så bra övning som möjligt och träna försvarsförmågan så är bland andra USA inbjudna.

Att det är flera Natoländer med har alltså inget med saken att göra?

– Vi har bjudit in enskilda länder och de har fått ta ställning själva. Vi har i huvudsak bjudit in våra grannar. Sedan råkar huvuddelen vara med i Nato. Men till exempel Finland är inte ett Natoland.

På vilket sätt är en militärövning med flera Natoländer ”förebyggande”, som det står i bakgrundsscenariot?

– Att vi övar är inte konstigare än att Räddningstjänsten gör det. Även vi måste öva för att kunna lösa vår uppgift den dagen som det eventuellt inträffar något oönskat. Då tror jag inte att någon vill mötas av svaret att vi på Försvarsmakten inte kan ta hand om det här, för vi har inte övat.

Men det är en stor övning, den största på över 20 år. Varför just nu?

– Det är ett led i det försvarsbeslut som fattades förra året, att vi ska öka vår operativa förmåga. Vi har ett förändrat omvärldsläge.

Kan inte sådana här större militärövningar leda till att spänningarna istället ökar?

– Vi har att agera efter de riktlinjer som politiken har fattat och i försvarsbeslutet står det att vi ska öka vår operativa förmåga.

Ryssland ska ju hålla en militärövning [Zapad, ”väst”] samtidigt som Aurora. Finns det risk för incidenter?

– Om du övar på internationellt vatten eller i internationellt luftrum har alla rätt att vara där. Men det bygger på att man respekterar varandra, följer praxis och internationella överenskommelser. Det hoppas vi att alla gör.

Och det kommer ni också att göra?

– Ja, absolut. Huvuddelen av våra övningar kommer ske på svensk mark, men i generella termer är det jätteviktigt att man följer de överenskommelser som finns. Så undviker man incidenter.

Utåt kommunicerar ni det som att Sverige ska försvara sig mot ett angrepp, men i utkastet till scenariot kan det tolkas som att Sverige genom styrkedemonstrationer provocerar fram ett angrepp.

– Den tolkningen får stå för dem som säger det.

Men det står uttryckligen ”styrkedemonstrationer” i scenariot. Hur kan en styrkedemonstration förebygga en eskalering?

– Man visar att ”här finns vi”, att vi inte är intresserade av att någon kommer närmare. Det är ganska naturligt: om det är rörigt i vårt närområde vill vi kunna visa att vi är beredda att vidta åtgärder om något skulle hända här.

Fredsorganisationer varnar för risken att kärnvapen kommer hit i samband med övningen. Kan du garantera att inga kärnvapen kommer att finnas på svensk mark?

– Om du frågar Jesper Tengroth så kan inte jag garantera det som person, men Sverige tillåter inte att det medförs kärnvapen. All internationell verksamhet genomförs enligt svensk lagstiftning. Så vi förväntar oss att de som är med följer svensk lagstiftning. Något annat kan vi inte förutsätta.

Militärer medför inte alltid heller säkerhet för befolkningen. Kan du garantera stockholmarnas säkerhet med så många militärer här?

– Jag förstår inte hur du menar, säger Jesper Tengroth upprört.

Att militärer i en konfliktsituation inte alltid är en garant för säkerhet, tvärtom.

– Som försvarsmaktsanställd känner jag mig nästan förolämpad. Det här är en övning. Det är som att säga: ”Kan du som jobbar på en tidning garantera säkerheten när ni har en kongress och så många journalister samlas samtidigt?” Det är en knasig frågeställning.

– Däremot är det så att en massa fordon och soldater övar, vilket kan bli en utmaning i form av köer vid vissa tidpunkter. Men om jag ska vara ärlig gör det mig lite ledsen att du gör jämförelsen mellan en övning och en konflikt. Vi förutsätter att alla deltagare följer svensk lagstiftning och gällande säkerhetsbestämmelser. Man ska ha sovit innan man framför sin fordon och så vidare.

Exakt vilka miljöeffekter övningen kommer att få vet inte Jesper Tengroth, men säger att det är ett prioriterat område.

– Vi har ett planerat och systematiskt miljöarbete och förbanden vet vad de ska göra om det exempelvis blir något utsläpp av drivmedel. Vi ska påverka miljön så lite som möjligt, men vi tänker aldrig be om ursäkt för att vi övar.

Jesper Tengroth understryker att han ser fram emot övningen och beskriver den som ”oerhört spännande”.

– Jag hoppas att huvuddelen av allmänheten uppfattar det som positivt att vi faktiskt övar. Vi är satta att försvara demokratin och det svenska samhället och jag hoppas att de flesta ser övningen som en trygghet snarare än ett hot.

Den totala kostnaden för Aurora 17 är cirka 580 miljoner kronor, 220 miljoner mer än under ett normalår.