Den 1 juli blir det lättare för polis och kronofogde att avvisa EU-medborgare som bosatt sig på någons mark utan tillstånd. Den 17 maj antog riksdagen regeringens förslag till lagändring. Tanken är att minska tiggeriet i Sverige. Men den nya lagen är fel väg att gå, tycker Föreningen Hem som jobbar ideellt med att hjälpa utsatta EU-medborgare, främst i Stockholm.

– Risken är att det kommer att skapa väldigt mycket onödigt lidande, när man väljer att satsa på repressiva åtgärder istället för att lösa grundproblemet, säger Jens Waldenström som är talesperson för organisationen.

Föreningen har hjälpt EU-migranter vid ett antal flyttar från olika läger i Stockholm. Stress och ohälsa är problem som riskerar att öka med fler avhysningar, menar Jens Waldenström.

– Man hinner kanske inte få med sig sin medicin, och man kanske måste sova utomhus utan filtar. När man blir bortkörd och måste sprida ut sig är man också mer utsatt för hatbrott, eftersom man inte har skydd från gruppen.

Med den nya lagen förtydligas polisens ansvar för att ingripa mot otillåtna bosättningar. Polisen uppmanas att avhysa mer aktivt. Man kommer också att försöka avhysa i ett tidigare skede, innan det har skett "full etablering" av en bosättning.

– Det har varit oklart vad polisen får och inte får göra. Farstapolisen har tidigare JO-anmälts för ett ingripande. Efter det backade man lite. Men den nya lagen lyfter fram arbetet mot avhysningar som en praxis, något som man ska göra, säger Jens Waldenström.

Föreningen Hem var remissinstans för det nya lagförslaget och anser, liksom organisationen Civil Rights Defenders, att den här typen av polisingripanden är för rättsosäkra, bland annat då det inte finns någon chans att överklaga ett ingripande. Båda organisationerna hänvisar till människorättsperspektivet.

– Vi anser inte att lagen är förenlig med bindande människorättskonventioner som Sverige har antagit. Lagen är utpekad av FN och får kritik, säger Jens Waldenström.

Sverige ska sedan 1971 följa FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. FN:s expertkommitté granskar vart fjärde år stater som ratificerat konventionen och skriver om Sverige i sin granskning från 2016 att de är "oroade över att den föreslagna lagen om avvisning kommer att försämra situationen ytterligare för de redan utsatta". FN rekommenderar Sverige att avvisningar bara ska ske "som en sista åtgärd, och endast om de som drabbas förses med långsiktiga bostadslösningar".

Förutom att värna markägares rätt är den nya lagen tänkt att minska antalet tiggare som kommer till Sverige.

– Om det blir svårare att upprätta de här bosättningarna så kommer det totala antalet tiggare att minska och därmed också problemet, sa justitieminister Morgan Johansson (S) till DN i februari.

Men effekten av den nya lagen lär inte bli att färre EU-migranter söker sig till Sverige. Det menar den norske sociologen Jon Horgen Friberg, vars forskargrupp inför en studie från 2015 intervjuade över 1 200 gatuarbetare i Stockholm, Oslo och Köpenhamn.

– Vi kom fram till att den viktigaste faktorn när det gäller hur många migranter som kommer är möjligheterna att tjäna pengar snarare än villkoren för övernattning.

Jon Horgen Friberg utesluter inte att lagen kommer att påverka antalet EU-migranter, men tror inte på någon stor effekt:

– Det här är en grupp som är villig att leva under extremt hårda förhållanden, så det är osannolikt att sådana åtgärder skulle ha någon större påverkan på antalet migranter. Däremot skulle det kunna påverka vilka som kommer.

Han jämför med Köpenhamn. Där är tiggeri förbjudet vilket leder till att utsatta personer måste tåla mer och kan behöva ta till inkomstkällor som snatteri och ficktjuveri istället för att tigga.

– I Sverige har myndigheterna varit relativt skonsamma, då kommer många mormödrar och familjer. Om man gör livet på gatan tuffare blir urvalet av människor som kommer också tuffare. I Danmark såg vi många unga män med erfarenhet av livet på gatan.

När studien genomfördes 2014 sov 93 procent av de rumänska tiggarna i Stockholm utomhus, i tält, övergivna byggnader eller under bar himmel. Siffran lär i dag vara något lägre, då kommunen numera erbjuder plats på härbärge för hemlösa EU-medborgare. Vistelsetiden är dock begränsad till fem nätter.

Det är för lite, tycker Anna Rantala Bonnier, gruppledare för Feministiskt initiativ som sitter i majoriteten i Stockholms stad.

– De här personerna finns i kommunerna. Då måste kommunen ta större ansvar och erbjuda ett mer långsiktigt boende eller uppställningsplatser för husvagnar. Behovet av det kan öka med en ny lag. Vi riskerar mer av den här flyttkarusellen som vi redan ser.

Kommer kommunen att erbjuda några långsiktiga bostadslösningar för hemlösa EU-medborgare, eller var Fi:s höga profil när det gäller mänskliga rättigheter bara snack?

– Det var inte bara snack. Det är en av våra viktigaste frågor, men tråkigt nog har vi inte fått med de andra partierna i majoriteten på frågan om långsiktig bostad och skolgång för barn. Vi drev vår linje så långt det gick 2016, men när vi inte kunde mötas gick vi ur förhandlingarna om detta.