– Det finns en massa coola indieproducenter som gör jättequeera spel. Ickebinära och transpersoner börjar att dyka upp på ett bra sätt, säger Elin Dalstål.

Hennes definition av queer speldesign är att den aktivt ifrågasätter normer kring könsroller och sexualitet. Apocalypse world från 2010 är en av hennes personliga favoriter. Det är ett brädrollspel som utspelar sig i en feministisk postapokalyptisk värld, i lite samma anda som den nya Mad Max-filmen Fury road.

– Jag gillar att den smyger in frågor kring kön och genus under radarn. En får till exempel välja mellan att vara man, kvinna, könlös eller dölja sitt kön. Och ingenstans sägs det att bara män kan bli attraherade av kinnor. Det finns en massa detaljer som inte skrivs ut men får folk att ifrågasätta. Det är ett jättebra spel också.

För Elin Dalstål är det naturligt att engagera sig i frågan om queer speldesign.

– Jag älskar spel, är queerfeminist och bi – jag gräver där jag står. Jag skapar, spelar, arrangerar och är engagerad på föreningsnivå.

Att arbeta med just spelkulturen är viktigt, menar hon, eftersom den är så stor. Ur ett ekonomiskt perspektiv anses underhållningsspel – alltså inte spel om pengar – ha gått om både film, musik och böcker.

– Det är den absolut största kulturformen bland unga. Därför måste vi göra det här jobbet, och vi måste göra det nu. Om ett barn fram till 18 års ålder troligen kommer att lägga mer tid på spel än på skolan, kommer spelens värderingar att påverka den som människa.

En fördel med spelkulturen är att den är relativt ung och inte har en lång, normativ historia som påverkar. De första dator- och rollspelen utvecklades runt 1970-talet.

– Redan då fanns en del queera exempel. Ju närmare vi kommer nutiden, desto mer plats har det queera fått ta i kulturen, precis som i andra kulturformer.

Dessutom ligger det i spelmediets natur att det finns en frihet att själv uppleva och experimentera med olika identiteter och könsroller.

– Spelmediet är speciellt väl anpassat för att utforska hur en gör kön och normer kring kön, relationer och kärlek på ett annat sätt än i ett åskådarmedium.

Elin Dalstål lyfter särskilt fram det arbete som bedrivs av Sveriges största paraplyorganisation för spelare, Sverok.

– De har fattat många bra beslut kring jämställdhet och hbtq-arbete och de har länge varit väldigt närvarande på Pride. Det är fantastiskt. Men självklart samexisterar både positiva och negativa aspekter inom spelvärlden.

Det finns till exempel fortfarande en mansdominans bland de som producerar spel, trots att könsbalansen bland utövare är relativt jämn. Och storsäljande dator- och tv-spel som Grand theft auto och God of war får ofta kritik för sina stereotypa könsroller.

– Om du tar ett typiskt spel med machovärderingar som riktar sig till killar mellan 15 och 25 ser du inte samma värderingsbredd som i ett spel som vänder sig till en bredare publik. Det är samma sak inom musiken – det finns mer och mindre konservativa värderingar i olika delar av industrin, säger Elin Dalstål.

Men i stort sett uppskattar spelarna utvecklingen mot mindre normativa spel. Dator- och tv-spel som Mass effect- och Dragon age-serierna har båda bisexuella karaktärer och har blivit kommersiella succéer under 2000-talet.

– Den stora massan har varit väldigt positiva till spel som Mass effect och Dragon age. Sedan finns det några konservativa amerikaner som skriker, och det händer jämt.

Men även om det blir bakslag, går utvecklingen framåt, säger hon.

– Det som var debatterat i går blir långsamt norm i morgon. När Tomb raider kom 1996 var det ett jätteframsteg att en kvinna var huvudperson i spelet, även om hon såg ut som en Barbiedocka. Nu är kvinnor norm och oftast har de en bredd av olika utseenden, åldrar och sexualiteter.

Elin Dalstål kan ibland vara frustrerad över att det går långsamt, men hon säger ändå att ”det händer massor”.

– Nu finns det goda exempel på stora och små spel som gör queera frågor bra. Nästa steg är att se till att alla spel blir goda exempel och att det är naturligt med ett hbtq-perspektiv i alla spel.