• Ahmed al-Mofty, Islamiska informationsföreningen, och Peter Borenstein, Göteborgs Interreligiösa råd, berättar om islamofobi och antisemitism i Göteborg.
Göteborgs Fria

Efter Hijabuppropet: Fler väntas anmäla hatbrott

Såväl judar som muslimer i Göteborg vittnar om rasism och trakasserier. Men de flesta antireligiösa hatbrotten anmäls aldrig. Det kan Hijabupproret ändra på, hoppas Brottsförebyggande rådet.

Hijabuppropet, en protest mot trakasserier på grund av religiös klädsel, ställde förra veckan krav på en statlig utredning om hatbrott. Rädslan och oron för hatbrott delas av många invånare i Göteborg.

– Särskilt kvinnor kan vara utsatta på bussar och spårvagnar och få höra ord som kan vara kränkande, säger Ahmed al-Mofty, ordförande för Islamiska informationsföreningen och drivande i Göteborgs Moské vid Ramberget.

– Går man med kippan, som är en judisk huvudbonad, så är risken oerhört stor att folk ropar saker efter en, berättar Peter Borenstein, ordförande för Göteborgs Interreligiösa råd och tidigare rabbin i Judiska Församlingen. Den nya rabbinen har blivit påhoppad mitt inne i stan ett antal gånger, fortsätter han. Och en väns son blev avslängd från en spårvagn av en man som sa ”judar ska inte vara här”.

Enligt siffror som GFT har tagit fram från Brottsförebyggande rådet, Brå, mer än fördubblades antalet anmälda antisemitiska hatbrott mellan 2008 och 2011. Anmälningar om islamofobiska hatbrott låg på en högre nivå från början, men har inte ökat i samma takt. Förra årets statistik baseras på en urvalsundersökning och är därför svårare att jämföra, men Brå uppskattar att anmälningarna om antisemitism ökat det senaste året, medan anmälningar om islamofobi ligger på samma nivå som året innan.

Enligt Ahmed al-Mofty består församlingens största problem inte i fysiskt våld, utan snarare i diskriminering.

– Heter du Mohammed eller om du har viss klädsel, kan det vara svårare att få jobb eller bostad.

Att diskriminering är ett faktum konstaterar även Diskrimineringsombudsmannen, DO.

– Det finns ett problem, inte minst i rekryteringssammanhang, där etnisk tillhörighet och religion spelar in, till exempel att personer bär huvudduk, säger Clas Lundstedt på DO.

– I våras stämde vi en hotellanläggning i södra Sverige där en kvinna blev nekad arbete för att som de sa ”man kan inte ha huvudduk om man arbetar här”. Det är en typisk situation.

Men de flesta fallen av diskriminering och hatbrott anmäls aldrig. Endast 28 procent av de som utsatts för antireligiösa hatbrott gjorde en polisanmälan, enligt Nationella trygghetsundersökningen 2012. Hos DO kommer man i kontakt med många fler utsatta genom rådgivningssamtal än vad som syns i anmälningarna.

Peter Borenstein får ofta höra att personer inte vill anmäla för att det ”inte leder till någonting, polisen tar inte tag i det och ingen blir fälld”.

– Men det är viktigt att anmäla så att det framgår vad som händer i det här landet, så att allmänheten inte får en falsk bild av att allt är frid och fröjd, säger han.

Både Brå och DO tror att Hijabuppropet kan leda till att fler väljer att anmäla.

– En del som utsätts för islamofobi kan hysa en rädsla eller misstro för polisen eller staten och därför dra sig för att anmäla, förhoppningsvis kan Hijabuppropet leda till att fler vågar, säger Carina Djärv, utredare på Brå, som uppmanar alla som polisanmäler att vara tydliga med om man blivit utsatt på grund av sin religion.

– Då ökar chansen att anmälan kommer med i statistiken, så att makthavare kan se att människor utsätts för den här typen av brott.

Både Peter Borenstein och Ahmed al-Mofty välkomnar Hijabuppropet.

– Mänskliga rättigheter och religionsfrihet handlar om att alla måste få ha på sig, eller inte ha på sig, vilken klädsel man vill, säger, Ahmed al-Mofty, som får medhåll av Borenstein:

– I ett mångkulturellt land måste man få lov att synas i sin kulturella eller religiösa klädsel, jag får intrycket av att man bara får vara mångkulturell i Sverige så länge man gör som svenskar brukar.

Fakta: 

Så började Hijabuppropet

I Aftonbladet den 18 augusti krävde fem debattörer en statlig utredning om hatbrott. Bakgrunden är att en gravid kvinna, som bar hijab, misshandlats i Farsta.

Debattörerna uppmanade allmänheten att beslöja sig den 19 augusti i solidaritet. Uppropet fick stor spridning, på internet och i internationella medier som al-Jazeera och BBC.

Läs även:
ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Så kan #metoo påverka arbetslivet

MeToo

”Det kommer alltid att finnas en före och efter #metoo” – Fria pratar #metoo och arbetsrätt med två fackliga experter.

Fria Tidningen

Här är alla metoo-upprop

MeToo

49 yrkeskårer och andra grupper vittnar om sexuella trakasserier ­– här är hela listan.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu