USA söker kompromiss i Syrien
När USA och Ryssland dammar av en gammal fredsplan för Syrien är det Washington som står för eftergifterna. Men för den syriska oppositionen förblir Assads avgång ett villkor för förhandlingar.
Före slutet av maj hoppas USA:s utrikesminister John Kerry att en internationell konferens om konflikten i Syrien ska komma till stånd. Beskedet kom i tisdags efter samtal med Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och välkomnades av FN-sändebudet Lakhdar Brahimi som ”den första positiva nyheten om det olyckliga landet på väldigt länge.”
Initiativet bygger på en överenskommelse som slöts i Geneve i juni förra året. Geneve-planen, som manar till vapenvila och bildandet en övergångsregering som accepteras av båda sidor, föll dock snabbt i glömska på grund av oenighet om huruvida Bashar al-Assad först skulle lämna makten.
Den syriska oppositionen har länge insisterat på att inga förhandlingar är möjliga så länge Assad sitter kvar. Men Vita huset tycks nu ha backat på den punkten.
– För mig är det svårt att förstå hur en person som begått de saker som vi vet har ägt rum skulle kunna fortsätta att styra Syrien, sade John Kerry på en presskonferens efter samtalen med sin ryske motpart i Moskva.
– Men jag kommer inte avgöra den frågan, vare sig i kväll eller senare, eftersom Geneve-kommunikén slår fast att övergångsregeringen ska utses genom konsensus mellan parterna: den nuvarande regimen och oppositionen, sade Kerry.
Det senaste diplomatiska initiativet kommer samtidigt som regimstyrkor uppges ha återtagit flera strategiska områden från rebellerna – i en offensiv som också kantats av nya anklagelser om etnisk rensning och massakrer. I den nordvästliga regionen Tartus har flera hundra civila dödats i attacker mot sunnimuslimska byar och städer enligt syriska aktivister. Till skillnad från vid tidigare massakrer har statliga syriska medier inte skyllt våldet på oppositionen, utan istället rapporterat att många ”terrorister” dödats. Regimvänliga facebooksidor har till och med publicerat bilder på dödade barn med texten ”förrädare.”
USA:s president Barack Obama har stått under växande press från hökar i Washington som vill se ökad militär inblandning i Syrien i syfte att tilldela regimens allierade i Iran ett svidande nederlag. Samtidigt höjs varnande röster av de som menar att en rebellseger vore ännu farligare för USA:s intressen. I en uppmärksammad artikel i Washington Times i april argumenterade den konservative debattören Daniel Pipes till och med för ett stöd till Assads regim, eftersom fortsatta strider skulle göra mindre skada för ”västliga intressen” än ett islamistiskt maktövertagande.
Om Vita Huset nu tycks villigt att sträcka ut en hand till Moskva och Damaskus så kan det bero på att man föredrar en kompromisslösning och en ordnad övergångsperiod under internationellt förmyndarskap framför en situation där regimens kontroll över Syrien fortsätter att urholkas, radikala islamister och andra militanta grupper får ett starkare fäste och risken för en omfattande regional konflikt ökar.
Frågan är om USA också kan förmå den syriska oppositionen att sätta sig i förhandlingar med regimen. Och även om det skulle lyckas återstår frågan vilket inflytande den exilbaserade Syriska nationella koalitionen faktiskt har över den myriad av väpnade grupper som bekämpar regimens styrkor på marken.
– Tyvärr tror jag inte att det finns någon politisk lösning kvar för Syrien, säger den överste Qassim Saadeddine, talesperson för den Fria syriska armén, till The Guardian.
– Vi kommer inte att sitta ner med regimen för samtal. Och ärligt talat tror jag inte att Assads beslut verkligen är i Rysslands händer. Just nu lyssnar han bara på Iran, säger han.
Relaterade artiklar:
”Vänsterns förvirring kring Syrien smärtar mig djupt”
Fria har träffat den palestinska författaren Salameh Keelah, som greps och deporterades från Syrien för sitt stöd till upproret.