Anna Wester

Inledare


Anna Wester
Fria Tidningen

Vi får inte glömma bort de palestinska politiska fångarna

I veckan pågick en viktig internationell kampanj i solidaritet med de palestinska fångar som hungerstrejkar i israeliska fängelser. Kampanjen drevs i första hand i sociala medier. På Twitter kunde man via hashtaggen #globalhungerstrike följa tusentals aktivister som under ett dygn hungerstrejkade för att lyfta de palestinska fångarnas situation.

De palestinska politiska fångarna i Israels fängelser får oförtjänt lite uppmärksamhet, stundtals är det helt tyst om dem i internationella medier. Alla palestinier har någon eller några släktingar som suttit eller sitter i fängelse. I slutet av 2011 hamnade frågan dock på den politiska dagordningen och fick en del utrymme i medierna tack vare en uppmärksammad hungerstrejk där tusentals fångar deltog. Uppmärksamheten ledde till en fångutväxling i oktober 2011 där den enda av palestinier tillfångatagna israelen, soldaten Gilad Shalit, släpptes fri mot att Israel släppte 1 000 palestinska fångar. Även den palestinska fotbollsspelaren Mahmoud Sarsaks fall uppmärksammades till slut när han slog världsrekord med sin långa hungerstrejk och namnkunniga personer världen över vädjade för honom. Även det ledde till frigivande. Allt detta i strålkastarljus inför omvärldens medier.

Glädjen visste naturligtvis inga gränser för de familjer som fick återförenas och det är att se som en stor seger att det hamnade i nyhetsflödena världen över. Men på ett mer långsiktigt politiskt plan ändrades ingenting. I dag sitter fortfarande över 4 500 palestinier i israeliska fängelser, 200 av dem är barn. Flera hålls i så kallat administrativt förvar, det vill säga att de är fängslade utan rättegång och utan att veta vad de anklagas för. Det finns otaliga rapporter från människorättsorganisationer som vittnar om att de intagna ofta nekas besök från sina familjer och att tortyr förekommer regelbundet. Att omvärlden blundar för att Israel fängslar uppemot 700 palestinska barn varje år är den största skandalen. Sedan år 2000 har över 8 000 palestinska barn fängslats av israeliska armén. Oftast blir de ställda inför militärdomstol anklagade för stenkastning. Många organisationer arbetar för ett slut på detta, men Israel har aldrig på allvar ställts till svars för att det fängslar barn.

En av de fångar som uppmärksammades i solidaritetskampanjen i veckan är Samer Issawi som släpptes vid ”fångutväxlingen” 2011, men som sedan arresterades igen åtta månader senare. Issawi har nu hungerstrejkat i över 165 dagar i protest mot de dåliga förhållandena i fängelse och att han inte fått någon rättvis rättegång. Han är nu i mycket dåligt skick. Samtidigt som Issawi fått uppmärksamhet internationellt för sin kamp har israeliska armén trakasserat hans familj, arresterat hans syskon och skurit av vattenledningen till familjens hus.

Nu är det bara att hoppas att de palestinska fångarnas situation inte glöms bort, utan att solidaritetsaktioner som den i veckan fortsätter. Uppenbarligen gör det skillnad när Israels brott mot mänskliga rättigheter och internationell rätt uppmärksammas i internationella medier.

Fakta: 

<h2>Anna välkomnar svenska kyrkan i Umeås beslut att bryta med G4S på grund av bland annat företagets stöd till Israels ockupation av Palestina.</h2>

ANNONSER

© 2024 Fria.Nu