– När jag släppte Mitt liv som hund för några år sedan blev det som ett personligt bokslut över alla galna år, säger Gabriel ”Gubb” Åberg. Allt som gick snett, fängelsestraffen och det där.

Det dröjde fyra år, men nu är Gubb tillbaka och GFT träffar honom på en ödslig Kinakrog i Olskroken. Gabriel Åberg berättar om skälen bakom albumet Psalm 23 – en mörk skiva med tunga ämnen som missbruk, vänner som dör för tidigt och falska rykten.

Åberg berättar att motivationen främst var alla falska rykten som gick om honom i Göteborg.

– Det gick rykten om att jag bara kunde rappa slött om gatuhistoria. Jag blev förbannad och tänkte: Ey, ni känner inte mig. Jag ville visa att jag kunde rappa. Psalm 23 handlar om mina egna känslor. Jag var på väg att lägga ner men ångrade mig.

Under en lång period var Gabriel Åberg inlagd på ett ställe där han inte fick använda dator. En dag nåddes han av ryktet om att han hade dött. Gabriel fick vänta sex dagar på att få tillgång till dator för att dementera ryktena, säger han.

– Det gav mig lust att göra en ny skiva och visa att jag lever. Det gick rykten om att jag var tjallare, hade slagit kvinnor och massa sjuka grejer. Jag har styrt det största undergroundetiketten som har funnits i Göteborg och gjort mycket för den här stadens hiphopscen så jag ville inte bara försvinna in i mörkret.

Låten Död man står, som det också finns en video till, handlar just om ryktesspridningen och är ett svar på tal. Andra låtar, som Första bänken, handlar om alla vänner som har dött i sviterna av missbruk och hårt liv. Hans eget liv är tufft emellanåt, men han försöker blicka framåt.

– Jag har problem med tjejen, bostad och så dricker jag för mycket. Men det är ingenting mot hur jag levde för 10–12 år sedan. Jag vill bli ett flaggskepp för Göteborgs hiphopscen igen.

Under de senaste åren har hiphopscenen i Göteborg växt och lockat större publik.

– Det är skitkul med fler grupper, säger Gabriel. Nackdelen är att många spelar gratis eller mot några öl. Jag orkar inte det längre, jag vill ha mina tusenlappar. Men när arrangörerna vet att de kan få in gratisartister blir det svårare för sådana som mig att få gigs.

På frågan varför hiphopen som fenomen behövs i dagens Sverige, menar Gabriel Åberg att den innehåller många element – rap, dj:ande, graffiti, dans och musikproduktion – och att unga som gillar genren kan hitta något som passar dem.

– Hiphop är en otroligt stark kultur för unga personer. Jag började när jag var väldigt ung och märkte att jag inte var bra på breakdance. Graffiti var inte heller min grej, men så upptäckte jag rappandet i mitten av 80-talet och var fast.

Gubb säger att 50 procent älskar hans musik och att 50 procent dissar den, och att han föredrar det framför att vara någon alla tycker är okej.

Men han blev förbannad när en skribent beskrev honom som gangsterrappare.

– Den personen kan inte ha lyssnat på mina texter. Jag säger till och med en gång: ”Om du lever så här så kommer du aldrig vinna, du kommer bara springa”.