Turkiet öppnar för marktrupp till Syrien
Det turkiska parlamentet har gett klartecken för militära insatser i Syrien efter onsdagens granatbeskjutning över gränsen. Samtidigt trappas de blodiga striderna mellan rebeller och regeringsstyrkor i norra Syrien upp.
Det turkiska parlamentets beslut innebär att regeringen kan beordra militära operationer utanför Turkiets gränser om det anses "nödvändigt," och gäller i ett år. Beslutet kom efter att landets militär redan beskjutit flera mål i Syrien under onsdagen och torsdagen, som svar på att en granat avfyrad från landet dödat fem civila i en turkisk by nära gränsen. Samtidigt förkarade Turkiets vice premiärminister Besir Atalay att beslutet att öppna för militära insatser inte ska ses som en krigsförklaring, utan som ett en "avskräckande" åtgärd.
Regeringar världen över har fördömt onsdagens granatattack och manat båda parter till återhållsamhet. Ryssland, som hittills varit den syriska regimens främsta uppbackare, manar regeringen i Damaskus att tydligt klargöra att granatattacken över gränsen var oavsiktlig. Syriens informationsminister Omran al-Zoubi säger i sin tur i ett uttalande publicerat av den statliga nyhetsbyrån Sana att man "utreder" incidenten. Samtidigt manade han Turkiet att respektera Syriens suveränitet och förhindra att "militanta grupper och terrorister" kan röra sig fritt och smuggla vapen över gränsen.
När Natos-ländernas ambassadörer i Bryssel samlades till ett blixtankallat möte på onsdagskvällen krävde man ett slut på "aggressiva handlingar" mot Turkiet, men utan att åberopa artikel 5 i militäralliansens stadga, som kräver att medlemsländerna ska undsätta ett land som blivit attackerat. Flera ledare i väst passade däremot på att upprepa sina maningar till Syriens president Bashar al-Assad att avgå.
- Alla ansvarsfulla länder måste göra tydligt att det för länge sedan blivit dags för Assad att kliva åt sidan, förklara eld upphör och börja en försenad politisk övergångsprocess, säger Vita Husets talesman Tommy Vietor.
Omvärldens reaktioner tyder på att varken Assad-regimens uppbackare eller Turkiet och dess allierade vill se en upptrappning av konflikten till ett regionalt krig, menar Fadi Hakura som är Turkiet-expert på den konservativa tankesmedjan Chatham House.
- Om det fanns en verklig aptit för en militär konflikt skulle vi inte ha fått vänta så länge på att se den. Med tanke på att den syriska konflikten pågått i ett och ett halvt år tvivlar jag på att väst vill se en aktiv militär inblandning i Syrien i en omedelbar framtid, säger Hakura till The Guardian.
De växande spänningarna längs den syrisk-turkiska gränsen kommer efter flera veckor av blodiga strider i Syriens andra största stad Aleppo, som trappades upp i förra veckan när rebellstyrkor lanserade en offensiv för att ta kontroll över hela staden. Analytikern Peter Harling från International Crisis Group menar att båda sidor engagerat sig i en "extremt destruktiv konfrontation" de senaste veckorna, utan att göra några betydande framsteg.
I onsdags exploderade fyra koordinerade bilbomber i regeringskontrollerade delar av staden. Enligt oppositionskällor dog minst 48 personer, varav de flesta tillhörde säkerhetsstyrkorna, medan statliga syriska medier hävdade att bomberna dödat många civila. I ett uttalande som spreds på islamistiska websajter tog den islamistiska Nusra-fronten på sig ansvaret för bombdåden - vilket dock inte kan bekräftas.
I en Amnestyrapport som publicerades i september anklagas regimstyrkor för urskillningslösa flyg- och artilleriattacker mot byar och stadsdelar som man tvingats retirera från, med förödande konsekvenser för civilbefolkningen. Samtidigt uttrycker många oro för följderna av en planerad rebelloffensiv mot staden al-Raqqa i norra Syrien, som uppskattas ha tagit emot fler än 500 000 flyktingar sedan det syriska upproret började.
- Jag stödjer Fria syriska armén, men jag kan inte låta det här hända. Jag kommer till och med erbjuda mig själv som mänsklig sköld för att skydda kvinnor och barn, säger en aktivist från staden till Al-Jazeeras reporter i gränsstaden Tal Abyad, som kontrolleras av rebellerna.
Rebelledare insisterar dock på att den strategiska staden måste intas.
- Vi kommer att avancera gradvis söderut, så att civila kan fly till säkra zoner i norr. Vi kommer att försöka skydda dem så gott vi kan, men det är en absolut nödvändighet att vi genomför den här operationen och befria al-Raqqa, säger Abu Azzam från Fria syriska armén i Tal Abyad till al-Jazeera.
Enligt FN finns idag drygt en miljon internflyktingar i Syrien, medan den syriska regeringen uppskattar antalet till över tre miljoner.