Fria Tidningen

Litteraturutredningen: "Öka läsförståelsen bland unga"

Ökade satsningar på läsandet i skolorna, tillgängligörande av e-litteratur och mer stöd till kulturtidskrifter. Det är några av förslagen i den nya litteraturutredningen som presenterades på bokmässan i torsdags.

I utredningen, som har fått namnet Läsandets kultur, betonas framför allt vikten av att öka läsfärdigheten. Det övergripande målet är att alla, oavsett bakgrund och förutsättningar, ska ha god läsförståelse och tillgång till litteratur senast år 2018.

– De som inte läser i dag får också problem med att ta tillvara på sina demokratiska intressen och detta hotar att öka de sociala klyftorna, säger Johanna Koljonen, programledare och kritiker samt en av utredningens ledamöter.

Studier visar att det framför allt är unga män som har problem med läsförmågan. Enligt den senaste Pisa-undersökningen hade en fjärdedel av pojkarna i årskurs nio svårt för att tillgodogöra sig texter. För att uppnå målet om god läsförståelse föreslår utredarna ett antal konkreta åtgärder. Bland annat vill de att det ska ställas högre krav på att skolbiblioteken ska vara bemannade.

– Det finns i dag personer inom till exempel friskolorna som tycker att det är ett övergrepp att alla skolor ska ha ett skolbibliotek. Men det tycker inte vi. Snarare vill vi att skolbibliotekens roll ska stärkas, säger litteraturkritikern Annina Rabe som också deltagit i utredningen.

Utredarna vill också att det ska införas läsombud i förskolorna för att barnen redan vid tidig ålder ska få kontakt med litteraturen. Vidare föreslår de att 30 miljoner av de 3,2 miljarder som i dag går till folkbildningen ska öronmärkas för litteraturfrämjande insatser.

I utredningen diskuteras också förlagens, bokhandlarnas och bibliotekens ställning i dag.

– Vi kan se att de små förlagen spelar en viktig roll för utgivningen av kvalitetslitteratur. Samtidigt finns det en stark oro för polariseringen på marknaden med ett fåtal starka aktörer och ett stort antal mindre förlag, säger Johanna Koljonen.

Hon betonar att det är viktigt att regeringen följer den här utvecklingen, men ger inga konkreta förslag på vad som ska göras för att säkerställa de små förlagens överlevnad.

Utredarna vill också att e-litteraturen ska bli mer tillgänglig. För detta föreslås att Sveriges kommuner och landsting representerar folkbiblioteken i deras förhandlingar om e-böcker med förlagen. Detta för att biblioteken ska få en ökad tyngd i förhandlingarna.

Avslutningsvis föreslås en rad förändringar av kulturstödet. Till exempel vill man att litteraturstödet ska få ett tak på en miljon kronor per år och företag. Det ska frigöra resurser som bland annat ska kunna gå till kulturtidskrifter och till en digitalisering av förlagens backlistor.

Fakta: 

Litteraturutredningen

Mars 2011 beslutade regeringen att tillsätta en kommitté för att analysera följande: litteraturens ställning i skolan, läsfrämjande insatser, de litterära upphovsmännens villkor, bokmarknaden, tidskriftsmarknaden och det internationella utbytet på litteraturområdet. Riksarkivarien och riksbibliotekarien Tomas Lidman, litteraturkritikern Annina Rabe, professorn Martin Ingvar och kritikern och programledaren Johanna Koljonen står bakom utredningen, som fått namnet Läsandets kultur.

Bland förslagen märks bland annat en femårsplan för att öka läsfärdigheten hos alla oavsett socioekonomisk bakgrund. Utredarna vill ha "Ett läslyft för Sverige" med läsombud i förskolan, kompetensutveckling för lärare, nationell samordning av det läsfrämjande arbetet utanför skolan och särskilt statsbidrag till folkbildningen. Utredarna vill också vidareutveckla stödet till digital utgivning av förlagens backlist (har funnits på försök sedan i år) och stärka stödet till kulturtidskrifterna.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Festival som ger oväntade möten

En skärgårdsfestival med ambitionen att lyfta fram nya artister som vågar ta ställning – så skulle man kunna beskriva Festival del Mar, som arrangeras på Asperö till helgen.

Göteborgs Fria

© 2024 Fria.Nu