”Djurrättsaktivister demoniseras" | Göteborgs Fria
Göteborgs Fria

”Djurrättsaktivister demoniseras"

”Djurrättsterrorister” har de fyra personer kallats som ställdes inför rätta i Göteborg nyligen. GFT samtalar med Toivo Jokkala, kriminolog, journalist och före detta redaktör för tidningen Djurens Rätt, om brottsrapportering, mediedrev och om hur djurrättsrörelsen påverkas.

Den 16 november inleddes en tio dagar lång rättegång mot fyra personer i Göteborgs tingsrätt. En av personerna, en 21-åring, står åtalad för de flesta av brotten. Bland annat för mordbrand mot en hamburgerrestaurang och för skadegörelse. Två personer, som är 30 och 24 år, har deltagit i Djurrättsalliansens manifestationer och står åtalade för att de uppmanat butiksägare att skriva på en pälsfri policy.

Det har rapporterats en hel del i media om rättegången, bland annat om att en av de åtalade anklagas för att ha skickat hotbrev skrivna i blod. Journalisten och kriminologen Toivo Jokkala har gått igenom mainstreammedias rapportering.

– Det jag hittills sett utmärks tyvärr av en ensidighet i form av den värre sortens drevjournalistik. Det finns en väldig ensidighet i vilka som får uttala sig, det är långa referat av pälsbutiksinnehavares ord och utdrag ur åklagarens framställan som inte balanseras upp av kommentarer från djurrättshåll, säger Toivo Jokkala.

– Handlingar som ännu ingen är dömd för tillskrivs de åtalade som om domen redan vore avkunnad och det görs ett nummer av helt irrelevanta saker, som att en av de åtalade går med på att betecknas som djurrättsaktivist av åklagaren.

– Det sammantagna intrycket blir att man vill förmedla bilden av någon sorts otäck sekt eller maffia, snarare än att hantera det som enskilda brottsåtal, säger han.

I rapporteringen om rättegången pratas det mycket om djurrättsrörelsen generellt. Hör det till vanligheten att individer som begår brott klumpas ihop med hela grupper inom brottsrapportering?

– Ja, det är väl tyvärr vanligt, men det är talande när det sker och när det inte sker. Ingen skulle få för sig att skriva att en folkpartistisk villamobb låg bakom upprepade fall av skattefiffel.

– Men här är det enligt medialogiken en ”extrem” fråga – en grupp som går att placera in på den rafflande ”politiskt våld”-skalan. Det skapas även en hemlighetsfull stämning av att ”här blottlägger vi djurrättsaktivismens mörka sida”. Det är extra anmärkningsvärt att ihopklumpningen bär så långt att man i mediarapporteringen inte ens skiljer mellan vad de olika aktivisterna står åtalade för.

Kan man dra paralleller kring det som sker nu och 90-talets rapportering om militanta veganer?

– Absolut. I grunden följer det helt samma mönster, möjligen med skillnaden att vissa av djurrättsrörelsens krav, som att avskaffa pälsdjursuppfödningen, nu är allmänt mer accepterade.

Hur tror du att åtalen påverkar allmänhetens syn på djurrättare?

– Jag vet i ärlighetens namn inte. Självklart ger det ingen positiv bild av djurrättsaktivister, men jag tror att andra saker, som just hur djurrättsaktivister överlag framställs i medierna, spelar större roll för den bild folk i allmänhet skapar sig.

Hur påverkas djurrättsrörelsen i sig?

– Den största risken gällande djurrättsrörelsens framtid ligger nog inte i vad som händer nu direkt i samband med åtalen utan i om man väljer att försöka blidka opinionen genom att anamma de perspektiv som förmedlas av medierna.

– Den del av rörelsen som arbetar med lagliga metoder borde ta strid mot hur djurrättstanken indirekt demoniseras, och hur sakfrågan drunknar i beskrivningen av de ”besinningslösa djurrättsaktivisterna”. Men som ofta finns en risk för självdestruktiva, och lönlösa, försök till blidkanden av typen ”titta, vi är inte farliga, vi är jättelagliga, vi är inte avvikande”.

Vad borde djurrättsrörelsen göra istället?

– Det budskap jag skulle önska förmedlades är snarare: Vi är självklart jättefarliga för pälsindustrin och alla andra som gör vinst på djurutnyttjandet, men den stora faran ligger inte i risken för krossade fönster utan i vad som händer med de ”näringarna” om många människor tar ställning mot djurutnyttjandet.

Det talas också om moral i sammanhanget, gällande olika fenomen som att döda minkar för att göra kläder kontra att skicka hotbrev eller hålla manifestationer. Hur ser du på det?

– Den stora paradoxen är inbyggd i vårt samhälle. Att hota någon är ett brott, i meningen något straffbelagt; att systematiskt, i industriella former plåga och döda miljontals pälsdjur är det inte. Även om jag inte tror att alla förfasas på samma sätt över denna skevhet tror jag ändå att det väcker en särskild sorts inre klåda hos många: att någon blir utsatt för hot skulle uppröra även i vanliga fall, men när motivet bakom hotet är kampen mot orättfärdig behandling av djur blir den inre bilden plötsligt mer komplicerad, och den tysta anklagelsen riktas plötsligt mot hela vår kultur.

– Egentligen tror jag att det här är den materiella grunden för demoniseringen: istället för att bara tänka ”ge fan i att hota”, som man skulle gjort i vanliga fall, gör medvetenheten om motivbilden att det uppstår ett inre behov av att vansinnesförklara, att sektbrännmärka, att maffiastämpla de som begått olagligheterna – för någonstans bränner den tysta anklagelsen. 

Fakta: 

Sagt om rättegången

"Mordbrand, skadegörelse, våldshot – listan över årets terrorbrott, i djurens namn, är oroväckande lång. Skrytlistorna, som visas öppet på Internet, visar dessutom att pälshandlarna bara är en av väldigt många yrkesgrupper som löper risk att drabbas av våldet."

Maria Hadelsten, ledarskribent GP (21/11)

 

"En man som företräder Djurrättsalliansen är bland de misstänkta i utredningen om olaga hot och tvång i Göteborg, men nekar till brotten. Alliansen ger dock moraliskt stöd till vissa olagliga aktioner."

DN (9/10)

 

"Åtalspunkterna påminner lite om maffiabrott faktiskt."

Lasse Johansson, programledare P1 Morgon (16/11)

 

"När man ger sig på en bransch, det är det man har gjort, är det så klart allvarligt. Det är samhällshotande verksamhet."

Lars Lindman, kammaråklagare

Rekommenderade artiklar

Elever strejkar mot utvisningar

Schillerska gymnasiet i skolstrejk mot utvisningar i dag, tisdag. ”Ungdomar har makt att påverka” säger eleven Simon Boerenbeker Klang.

Så vill de rödgröna lösa bristen på bostäder

Antalet bostadslösa barn i Göteborg har ökat med 149 procent på två år – allt under den rödgröna mandatperioden. GFT pratar med ansvarigt kommunalråd Ulf Kamne (MP) om hur han vill lösa situationen.

© 2019 Göteborgs Fria