Central bazar som integrationsprojekt | Göteborgs Fria
Göteborgs Fria

Central bazar som integrationsprojekt

Inspirerade av en bazar i Minneapolis ligger Göteborgs Stad nu i startgroparna för ett nytt integrationsprojekt. Tanken är att invandrare ska lära sig att driva ett företag samtidigt som de får stöd från handledare och varandra. Projektet ska resultera i en mångkulturell bazar.


Ett integrationsprojekt i form av en bazar blir verklighet i Göteborg nästa år och förarbetet har redan startat så smått. Det treåriga projektet går ut på att 25 deltagare per år ska lära sig svenskt företagande och tillsammans starta en bazar i centrum. Grundkravet för de sökande är att de ska uppbära försörjningsstöd eller a-kassa.
Lars Holmquist är samordnare inom Göteborgs Stad och eldsjälen bakom projektet. Han berättar att det redan, utan att en officiell förfrågan har gått ut, finns över 600 intresseanmälningar. I höst inleds processen med att skicka ut formella ansökningshandlingar och att välja ut 25 personer som ska delta i den första omgången. Samtidigt letas det med ljus och lykta efter en lämplig lokal.

Inspiration till projektet kommer från USA, och förutom i Göteborg kommer liknande projekt att genomföras i Södertälje, Västerås, Eskilstuna och Malmö, berättar Lars Holmquist.
– Det är tack vare professor Benny Carlsson i Lund som har forskat i hur somalier i USA lyckas bättre än somalier i Sverige. Vi blev inspirerade och åkte på en studieresa till USA där det visade sig att integrationen fungerar bättre och att fler invandrare var självförsörjande. Vad var nyckeln? Vilken är deras drivkraft?
Han berättar att de bland annat besökte en bazar i Minneapolis som drevs som ett integrationsprojekt.
– Vi tyckte att det där var en väldigt bra idé och bestämde oss för att satsa på det även i Sverige. Från början var det helt inriktat på somalier men när vi gjorde en förstudie i Göteborg förstod vi snart på de somalier som ingick att de ville ha fler nationaliteter, så tanken är en mångkulturell och multietnisk bazar.

Projektet bekostas av bidrag från Europeiska Socialfonden på sex miljoner per år i tre år och även kommunen skjuter till pengar. Det inleds med en kurs parallellt med att bazaren startas. Lars Holmquist berättar att det under projektets gång finns handledare och mentorer på plats för deltagarna.
– Målet är att de ska bli självförsörjande, och dessutom i längden kunna fungera som förebilder.
Han betonar även den kollektiva aspekten – samtidigt som de har sina egna företag har de även varandra.
Just idén om en mångkulturell bazar är inte ny i Göteborg där Kvibergs Marknad, samtidigt som det nya projektet drar igång, kämpar för att få finnas kvar.
Mats Pilhem (V) sitter i kommunstyrelsen och har varit med om att ta beslutet om bazarprojektet. Han menar att Kvibergs Marknad och det nya projektet är två helt skilda frågor.
– De står absolut inte i motsättning till varandra, jag ser snarare den nya bazaren som ett komplement till Kviberg, säger Mats Pilhem.
Han berättar att en viktig faktor är den geografiska placeringen.
– Vi vill att den nya bazaren ska finnas i centrum av en mycket klar anledning, vi vill att den ska bidra till en levande mångkulturell miljö i stan. Tidigare liknande ställen, som till exempel Kviberg, finns utanför centrum. Ofta blir det så att den här typen av verksamhet hamnar där invandrarna finns – vilket ofta är i förorterna – och på det här sättet vill vi få in dem till centrum.
I början av september startar projektet officiellt med att projektgruppen informerar på socialkontor och arbetsförmedlingar.

Rekommenderade artiklar

"Ingenjörer borde använda sin kunskap etiskt"

Från friidrott till ingenjörsstudier och sedan på cykel till Kenya för att bygga avloppsystem som kan generera el. Göteborgaren Dan-Eric Archer, som just nu befinner sig någonstans mellan Sverige och Kenya, ägnade den sista timmen innan resan åt ett  samtal med FRIA.

”Första gången vill man klämma in så mycket symbolik det bara går”

Tatueringar har gått från att vara något som mestadels var förbehållet sjömän, till en egen subkultur och nu till något som pryder, nästan, var mans kropp. I Göteborg har antalet studios exploderat de senaste åren och bland de mer erfarna tatuerarna i stan finns Hasse Kosonen på No Fear Tattoo som har sett en hel del under sina nästan 15 år i yrket.

Papperslösa iranier kämpar trots dödshot

De papperslösa iranierna i kampanjen Misstro oss inte! får motta dödshot från regimvänliga landsmän och lever i ständig rädsla för att deras familjer ska råka illa ut. Men samtidigt vägrar de ge upp, i vetskapen om hur farligt det är att återvända till Iran.

© 2021 Göteborgs Fria