Göteborgs Fria

Papperslösa iranier kämpar trots dödshot

De papperslösa iranierna i kampanjen Misstro oss inte! får motta dödshot från regimvänliga landsmän och lever i ständig rädsla för att deras familjer ska råka illa ut. Men samtidigt vägrar de ge upp, i vetskapen om hur farligt det är att återvända till Iran.


FRIA träffar några av deltagarna i kampanjen Misstro oss inte! på Sahlgrenskas blodcentral, dit de har kommit för att bli blodgivare och "ge något tillbaka", som de uttrycker det.
– Vi tänkte att vi inte bara kan demonstrera och tänka på oss själva, utan göra något för andra också och då är ett bra sätt att ge blod. Särskilt nu på sommaren när det är brist på det, säger Mehdi Sheikhnajdi, ordförande i kampanjen.

Gruppen försöker se positivt på framtiden eftersom Migrationsverket arbetar med att ompröva deras ärenden, berättar han. Kampanjen består av ett 60-tal papperslösa iranier som kämpar för att få uppehållstillstånd i Sverige och är nu inne på fjärde månaden. Den har sin bas i Smyrnakyrkans lokaler, förutom under 26 dagar i april och maj då deltagarna genomförde en uppmärksammad hungerstrejk på Gustav Adolfs torg. I maj åkte de dessutom till Stockholm och demonstrerade vid riksdagen. Migrationsverket bestämde så småningom att ompröva samtligas utvisningsbeslut, men utredningarna dröjer.
– Vi får inga riktiga svar från Migrationsverket, säger Mehdi Sheikhnajdi,
Han berättar att flera i gruppen har fått ta emot personliga dödshot via internet och dessutom oroar de sig för sina familjer som finns kvar i Iran.
– Min far har blivit hämtad av polisen ett par gånger och blivit pressad av dem. Och det är flera här som har familjer som har blivit förhörda och pressade i flera timmar. Alla våra namn finns på internetsidor som stödjer regimen och den iranska regimen vet vilka vi är. Måste vi återvända kan vad som helst hända.

Reza Yekehzare, som är talesperson för gruppen, berättar att de har fått meddelanden från enskilda personer i Iran om hur de kommer att bli behandlade om de kommer tillbaka. De har även fått veta direkt från myndigheter där att de kommer att straffas om de återvänder.
Just nu ligger deras ärenden öppna hos Migrationsverket, men besked väntas inte förrän efter sommaren. Under tiden fortsätter deras kampanj i Smyrnakyrkan, och där föddes också idén om blodgivning. Men på grund av datasystemets uppbyggnad måste du ha ett svenskt tiosiffrigt personnummer för att bli blodgivare, så samtliga kampanjdeltagare blir nekade.
– Det känns politiskt sorgligt, vi vill inte bara få saker av Sverige utan ge också och blod behövs. Det kändes bra att gå hit och så får vi inte ge. Här är 30 personer, de kunde ha fått mycket blod, säger Reza Yekehzare.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

"Ingenjörer borde använda sin kunskap etiskt"

Från friidrott till ingenjörsstudier och sedan på cykel till Kenya för att bygga avloppsystem som kan generera el. Göteborgaren Dan-Eric Archer, som just nu befinner sig någonstans mellan Sverige och Kenya, ägnade den sista timmen innan resan åt ett  samtal med FRIA.

Göteborgs Fria

Central bazar som integrationsprojekt

Inspirerade av en bazar i Minneapolis ligger Göteborgs Stad nu i startgroparna för ett nytt integrationsprojekt. Tanken är att invandrare ska lära sig att driva ett företag samtidigt som de får stöd från handledare och varandra. Projektet ska resultera i en mångkulturell bazar.

Göteborgs Fria

”Första gången vill man klämma in så mycket symbolik det bara går”

Tatueringar har gått från att vara något som mestadels var förbehållet sjömän, till en egen subkultur och nu till något som pryder, nästan, var mans kropp. I Göteborg har antalet studios exploderat de senaste åren och bland de mer erfarna tatuerarna i stan finns Hasse Kosonen på No Fear Tattoo som har sett en hel del under sina nästan 15 år i yrket.

Göteborgs Fria

© 2024 Fria.Nu