Skolan som vill att Göteborg ska bli mer som Botkyrka | Göteborgs Fria
Göteborgs Fria

Skolan som vill att Göteborg ska bli mer som Botkyrka

Göteborgs folkhögskola i Biskopsgården vill få kommunen att satsa mer på interkulturalitet. Därför bjöd de nyligen in kommunpolitikerna till en konferens där de fick tillfälle att samtala och låta sig inspireras av Botkyrka kommun. Men intresset har hittills varit ganska svalt.

Interkulturalitet innebär – till skillnad från mångkultur – inte bara att många olika kulturer ska existera sida vid sida utan att de även ska samverka och berika varandra.

– Men det handlar inte bara om etnicitet, det finns många andra aspekter också som klass, kön och religion, säger Karin Björelid, lärare på folkhögskolan i Biskopsgården.

Botkyrka kommun har under flera år arbetat med interkulturalitet som en central del i kommunens verksamhet. För att få politikerna i Göteborg att följa deras exempel bjöd folkhögskolan i Biskopsgården in Botkyrkas utvecklingschef Helena Rojas Lundgren och Pirjo Lahdenperä, professor i interkulturell pedagogik, för att föreläsa på Folkets hus i Biskopsgården.

– Under konferensen blev det tydligt att det är just det här vi har jobbat med i 8–10 år, men vi har inte kallat det för interkulturalitet tidigare, säger Ann-Sophie Bernerheim, lärare för grundkursen på folkhögskolan.

Trots att ett stort antal kommunpolitiker från olika stadsdelsnämnder var inbjudna till konferensen var det bara fyra av dem som kom. Under dagen hade de också en panel där kommunalråden Anna Johansson (S) och Thomas Martinsson (MP) deltog. Båda var mycket positiva till konferensen, men Anna Johansson menade att kommunen redan gör mycket.

– Och det stämmer, säger Karin Björelid. Men det finns ingen strategi och därför blir varje satsning som en isolerad ö, det behövs ett genomgripande arbete med de här frågorna.

Serife Baran och Amal Eloucham är båda deltagare på folkhögskolan. Serife Baran läser den allmänna grundkursen och Amal Eloucham läser en kurs som heter Meritportfölj – utforska din framtid som är ett projekt som folkhögskolan gör i samarbete med bland andra Meritea och Arbetsförmedlingen. Amal Eloucham hoppas på att bli lärare i framtiden, medan Serife Baran skulle vilja jobba som konditor på ett bageri.

Ett exempel på skolans interkulturella arbete är språkhandledningen som de har en gång i veckan då deltagarna får tillfälle att diskutera texter på sitt eget språk.

– Det kommer mycket närmare hjärtat då, säger Amal Eloucham.

De jobbar också med olika teman, tanken med detta är att deltagarna ska få en förståelse för hur saker hänger ihop med varandra och att de olika ämnena som svenska, samhällskunskap, matte och data ska komma in naturligt i varje tema.

– Nu senast har vi fått lära oss om ekologisk mat och ekologiska kläder, berättar Serife Baran.

– Och i höstas, inför valet, hade vi ett demokratitema då vi bjöd in politiker från de olika partierna, tillägger Abdullah Ahmed som är lärare på grundkursen.

Ett stort problem för skolan är de stora nedskärningar som de har tvingats att göra. Tidigare fanns det fyra olika klasser på folkhögskolan med närmare 90 deltagare i sammanlagt, i dag finns bara två klasser och cirka 40 deltagare. Av flera olika vuxenutbildningar i Biskopsgården är nu folkhögskolan den enda som är kvar, de andra har flyttat.

Alla är överens om att de skulle vilja ha en utbildning som sträcker sig över en längre tid, gärna med en förberedande kurs och sedan en etta, tvåa och trea. Men för det krävs ökade resurser.

– Vi försöker satsa på hög lärartäthet och en annan typ av utbildning än bara snabbaste vägen ut, men det är inte alltid så lätt, säger Karin Björelid.

Men nu hoppas de i alla fall att de genom seminariet har sått ett frö hos politikerna. Förhoppningen är att de ska få upp ögonen för det interkulturella arbete som skolan gör och att de, precis som i Botkyrka kommun, ska börja se möjligheterna och inte bara problemen med många olika kulturer.

 

Fakta: 

<h2>Exempel på interkulturella mål som Botkyrka har satt upp:<br>• Utveckla former för dialog med trossamfund. Syftet är att skapa ömsesidigt förtroende och en stabil grund för samverkan mellan kommunen och de religiösa samfunden. <br>• Genomföra insatser för att öka valdeltagandet och känslan av delaktighet bland olika grupper oavsett social, etnisk eller religiös identitet. <br>• Utveckla den kommunala introduktionen av nyanlända, inklusive svenskundervisning för invandrare, SFI, till exempel genom att förenkla rutinerna&nbsp; för validering av utländsk utbildning så att alla invånares kompetens fullt ut kan tas tillvara. <br>• Genomföra insatser för att vända den etniska sammansättningen i skolorna från problem till konkurrensfördel.</h2>

ANNONS

Rekommenderade artiklar

Här säljs de hotade fiskarterna

Mat&Miljö

Rödtunga, hälleflundra och marulk är bara tre exempel på de djuphavs¿fiskar som anses vara hotade. Och en granskning som GFT har gjort visar att det snarare är regel än undantag att fiskar som dessa säljs, främst av fristående fiskhandlare men också av de stora livsmedelskedjorna.

Arbetsvillkor på Langley fortfarande under all kritik

Göteborgsföretaget Langley fortsätter att utnyttja ungdomar som jobbar på deras hotell på Korsika. Obetald övertid och en undermålig arbetsmiljö hör fortfarande till vanligheterna, det menar en före detta anställd.

Capio Lundby begränsar vården till papperslösa

I torsdags presenterade regeringen och Miljöpartiet en efterlängtad uppgörelse om vård för papperslösa. I Västra Götalandsregionen finns redan riktlinjer om att papperslösa ska få mer vård än vad lagen i dag kräver. Men GFT kan nu avslöja att Capio Lundby Sjukhus bryter mot dessa riktlinjer.

© 2021 Göteborgs Fria