Göteborgs Fria

Asylsökande eritreaner riskerar att anges

Nio av tio eritreaner som söker asyl i Sverige får asyl. Men när de kommer in i landet riskerar de att mötas av regimtrogna landsmän som rapporterar till den totalitära regimen, varnar flera exileritreaner i Göteborg som FRIA har träffat.

Det finns cirka tvåtusen människor med eritreanskt medborgarskap bosatta i Göteborg. Av dem är det stora flertalet människor som flytt från den totalitära regim som styrs av diktatorn Isaias Afewerki. Men i Sverige finns även eritreaner som är lojala mot regimen. Flera olika eritreaner hävdar nu att vissa av de regimtrogna rapporterar tillbaka till hemlandet om sina landsmäns aktiviteter i Sverige – och att några av dem är verksamma som tolkar.

– Många asylsökande kommer till oss och klagar. De är rädda, för de får höra att det finns människor som tror på regimen som tolkar, säger Mengis G, eritrean och bosatt i Göteborg. Sedan ett par år tillbaka har han engagerat sig för att kämpa för demokrati i Eritrea.

Mönstret går igen hos flera andra uppgiftslämnare som FRIA talat med. En person, som vill vara anonym, berättar om hur en nyanländ kvinna han mötte på förvaret uttryckte stark lättnad för att ha fått ”rätt” tolk. Trots att hon var ny i Sverige visste hon redan om att hennes namn riskerade att rapporteras om hon inte kom till rätt person från början.

– Det är mer eller mindre allmänt känt hos oss eritreaner att det finns folk som översätter och skickar ner det som sägs, säger en annan källa.

– Mitt namn är registrerat i Eritrea nu. När min vän som har samma namn åkte ner och besökte Eritrea blev han kastad i fängelse under en dag innan de upptäckte att han inte var jag. Det kommer rapporter till Eritrea från Sverige hela tiden, säger Gezai Kivoleme, en vän till Mengis G som även han engagerar sig för demokrati i Eritrea.

Men att det är just via tolkar som läckorna sker är oerhört svårt att leda i bevis. Inga eritreaner har anmält några tolkar för oegentligheter, och enligt Tolkrådet är det mycket ovanligt att tolkar anmäls av säkerhetsskäl.

– Anklagelserna uppstår emellanåt, men det är väldigt sällan man kan har kunnat bekräfta det. Vad jag vet så finns det bara nåt enstaka känt fall i Sverige, säger Dan-Eve Johansson, ordförande i Tolkrådets styrelse och chef för Tolkservice, en av tre tolkförmedlingar som bistår Migrationsverket i Göteborg med tolkar.

Har ni någon uppfattning om situationen här i Göteborg?

– Vi som arbetar kommunalt i Göteborg har aldrig fått någon anmälan på tolkar ur säkerhetssynpunkt. Ingen i staden har dömts i en sådan här fråga.

Men de eritreaner som FRIA pratat med förklarar att det finns en ovilja mot att anmäla. Rädslan för konsekvenser är utbredd, säger flera.

– Många har fortfarande familj i Eritrea. De vågar inte gå ut öppet eftersom de är rädda för regimen, säger Kivolene.

I Migrationsverkets rutiner för tolkanvändning står att verket alltid ska utnyttja ”bästa möjliga tolk som tillfället kräver.”

– Vi är väldigt lyhörda när det gäller säkerheten. En av de första frågorna vi ställer är alltid om det finns några särskilda önskemål kring tolken, säger Migrationsverkets säkerhetsansvarige Per Lilja.

Vad har den asylsökande för rätt att byta tolk?

– Det är en förtroendefråga, om sökande tydligt visar att den inte har förtroende för tolken så får vi göra något åt det. Men vi har ingen möjlighet att genomföra kontroller genom säkerhetspolisen eller dylikt, utan det blir en bedömningsfråga som handläggaren får avgöra tillsammans med den sökande.

Det finns i dagsläget inga auktoriserade tolkar i tigrinja, det eritreanska nationalspråket, i Västra Götalands län. Bristen på tillgängliga tolkar kan därför leda till att nyanlända eritreaner stöter på ytterligare svårigheter då de får en tolk som enbart talar arabiska, Eritreas andra officiella språk.

– De som söker asyl är så utsatta. De kan inte säga emot, de kan inte tolka själva. De kan inte göra någonting, säger Mengis G.

Tystnaden och oviljan hos de utsatta att rapportera misstänkta oegentligheter, plus den stränga sekretess som råder i tolkyrket, gör att det är mycket svårt att bedöma problemets storlek, eller vad det kan få för eventuella konsekvenser. Men Dan-Eve Johansson säger att de etiska reglerna är glasklara.

– Skulle det gå att bevisa att en specifik tolk begått allvarliga fel leder det i princip direkt till avsked, säger Dan-Eve Johansson.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Fler oförberedda studenter utmaning för universitetet

I veckorna anländer tusentals nya studenter till Göteborgs universitet, GU, för att påbörja sina högskoleutbildningar. Men alla kommer inte att klara kraven. Andelen oförberedda studenter växer, visar en studie från Högskoleverket.

Göteborgs Fria

”Restriktiva bedömningar påverkar antalet sjuka”

Apati bland gömda flyktingbarn var på väg att försvinna efter att ha uppmärksammats stort för ett par år sedan. Men långsamt börjar problemet återkomma, även i Göteborg som tidigare haft relativt få apatiska barn.

Göteborgs Fria

Greenpeace sätter första blocken i Kattegatt

Klockan nio i morse seglade Greenpeaceaktivister ut mot områdena Fladen och Lilla Middelgrund i Kattegatt för att placera ut de första av totalt 180 granitblock på havsbotten.

Göteborgs Fria

© 2024 Fria.Nu