Göteborgs Fria

Nya regler på väg för kameraövervakning i hyreshus

För några år sedan satte en hyresvärd upp övervakningskameror i ett trapphus på Hisingen. Kränkande, menar Datainspektionen. Nu ska Fastighetsägarna, Sabo och Hyresgästföreningen arbeta fram en branschöverenskommelse om kameraövervakning.

Fallet då Stensjö Fastigheter monterade in övervakningskameror i soprum och trapphus i ett hus på Västanvindsgatan på Hisingen har fått stor uppmärksamhet. I maj 2007 anmälde en tidigare hyresgäst övervakningen till Datainspektionen, DI. I linje med hyresgästen svarade DI att övervakning i entréer är kränkande enligt personuppgiftslagen.

– I trapphuset kan man få inblick i en persons privatliv, om man kommer hem konstiga tider, eller med fel person. Det är viktigt ur integritetssynpunkt att medborgare inte ska behöva känna sig bevakade av kameror vart man än går, säger Hans Kärnlöf, jurist hos DI.

Myndigheten beslutade därför att Stensjö skulle ta bort övervakningskamerorna från entrén, men beslutet överklagades till länsrätten, där det nu ligger. Och kamerorna sitter fortfarande kvar.

Sedan 2005 har Stensjö fastigheter kameror i alla sina sex hus. Att det kan vara integritetskränkande håller inte Carina Jarlsby, fastighetsägare i familjesammanslutningen Stensjö Fastigheter, med om.

– Vi ser bara dem som passerar in och ut, men vi ser inte vilken lägenhet de går till, säger hon. Vi sitter inte heller och tittar på inspelningarna, utan vi ser bara på dem vid eventuella brott.

Anmälningen mot Stensjö Fastigheter var det första fallet av kameraövervakning i flerfamiljshus som DI fick in, men sedan dess har övervakningen ökat, enligt Hans Kärnlöf.

– För ett par år sedan fick vi inga sådana här klagomål, men sedan fallet med Stensjö får vi anmälningar med jämna mellanrum. Fastighetsägare har också börjat ringa till oss för att fråga vilka regler som gäller. Nu får vi frågor om kameror i soprum och entréer, i framtiden kanske vi får se nya varianter med kameror i lägenheter, på balkonger eller på tak.

Vad som är tillåtet och inte är inte helt klart i dag. Lagarna som styr kameraövervakning av flerfamiljshus är lagen om allmän kameraövervakning och personuppgiftslagen. Den förstnämnda styr som namnet säger övervakning på platser som allmänheten har tillträde till, som exempelvis torg. För att få tillstånd för sådan övervakning måste man ansöka hos länsstyrelsen.

När det gäller flerfamiljshus, dit allmänheten inte har fritt tillträde, krävs inte tillstånd för kameraövervakning. Däremot kan övervakningen räknas som kränkande enligt personuppgiftslagen. Och det är här det här som det råder mer oklarhet kring vad som är tillåtet.

Det som är säkert är att filmer endast får sparas i två veckor och att man måste skylta om att området är övervakat. Men det som är osäkert är vilka utrymmen som får övervakas. Datainspektionens ståndpunkt är att trappuppgångar inte får övervakas, men eftersom fallet med Stensjö Fastigheter ligger hos länsrätten, är det den kommande domen därifrån som kommer bli vägledande.

DI menar däremot inte att det är kränkande med övervakning i soprum, vind och källare.

– Dit har bara hyresgästerna tillträde, deras besökare drabbas inte. Det är också ett utrymme som man går till sällan. Man kan inte kartlägga en persons vardag genom en kamera i soprummet, säger Hans Kärnlöf.

För att skapa tydligare regler tog DI initiativet att starta ett samarbete för en ny branschöverenskommelse. Samarbetet pågår nu mellan alla berörda parter: Fastighetsägarna och allmännyttans branschorganisation Sabo – som är de som sätter upp kameror – och Hyresgästföreningen, som representerar de övervakade hyresgästerna.

Den 12 december träffades parterna för att inleda samarbetet. När FRIA ringer runt för att höra vilka regler respektive organisation skulle vilja se, är alla försiktiga i sina svar. Det är för tidigt i processen, menar man, men alla är överens om att kameraövervakning kan vara befogat i vissa fall, men att det inte ska ske slentrianmässigt.

Hos DI vill man se snäva regler för när övervakning ska godkännas.

– Vi hoppas finna en lösning där det sker så lite övervakning som möjligt, säger Hans Kärnlöf. En del säger att ”har man inget att dölja så har man inget att frukta”, men jag vill inte ha massa kameror i entrén där någon kan sitta och glo på när jag kommer hem klockan tre på natten en lördag. Om alla problem ska lösas med kameror finns det risk för att vi skapar ett övervakningssamhälle. Det vore ingen positiv utveckling.

Den 5 mars kommer Hyresgästföreningen, Sabo och Fastighetsägarna presentera utkast på sina förslag till DI. De nya reglerna väntas vara klara den 1 juni.

Fakta: 

Lagen om kameraövervakning

Avgörande i lagen är om allmänheten har tillträde till området som övervakas. Tillstånd krävs om man vill övervaka en plats där människor kan röra sig fritt. Men där allmänheten inte får vistas – till exempel i klassrum eller egna bostäder – får man kameraövervaka utan tillstånd. Dock ska man”alltid ta hänsyn till den personliga integriteten” och upplysa om övervakningen genom skyltning. Beslutet ska också alltid förankras med de som påverkas.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Så kan #metoo påverka arbetslivet

MeToo

”Det kommer alltid att finnas en före och efter #metoo” – Fria pratar #metoo och arbetsrätt med två fackliga experter.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu