Debatt


Soleyman Ghasemiani
Fria.Nu

Slöjan som symbol och kvinnoförtryck

Slöjan är ingen tygbit som vilken som helst – den står som symbol för kvinnans sexualitet och hennes underordning gentemot mannen, skriver debattörerna. De vill införa ett förbud mot att barn i Sverige bär slöja.

I tidskriften Ord och Bild (6/2007–1/2008) försöker man göra en analys av slöjdebatten i Frankrike och den påföljande lagstiftningen mot att bära slöja i offentliga institutioner (bland annat skolan) genom en artikel av Mara Viveros Vigoya som säger följande: "Medan feministerna som motsatte sig lagen anklagades för att gå den radikala islamismens ärende, beskylldes de feminister som var anhängare till lagen för att förråda det feministiska idealet om kvinnors fria val. Dessutom ansågs de vara medskyldiga till diskrimineringen av kvinnor genom att stödja en lag som kan utestänga dem från undervisning." Hon säger också att "studier visar att kvinnor som använder slöja mot sin vilja är i minoritet" och att "det är nödvändigt att ta sig ur illusionen att slöjförbudet är ett medel för att befria unga kvinnor."

Vigoyas resonemang om slöjan är som kommet ur det religiösa patriarkatets egen mun. Hon tar direkt parti för slöjan med de religiösas språkbruk och förklaringsmodell.
Vi börjar med det första påståendet om studien som enligt henne visar att det bara är en minoritet som bär slöja mot sin egen vilja. Det hade verkligen varit intressant att få veta lite mer om denna så modiga vetenskapliga studie. Tänk om man hade påstått att de flesta svarta själva var för apartheid. Skulle apartheid varit rumsren och okej ur ett mänskligt perspektiv om en hel del svarta själva hade godkänt det? För att värdera något som människovärdigt brukar vi inte utgå från en grupp människors upplevelser utan från det som mänskligheten hitintills har kommit fram till.

Det som Vigoya borde svara på i första hand är vad slöjan är till för – hur den kom till och varför den fortlever. Men det gör hon inte eftersom hon då hade varit tvungen att bläddra i patriarkatets avskyvärda historia, då kvinnan inget annat var än mannens egendom. Påståendet om slöjan och frivilligheten är inte bara löjeväckande utan rent korkat. Hade slöjan gällt bara vuxna kvinnor, vilka börjat ta på sig slöjan som vuxna och i ett fritt och demokratiskt samhälle, hade frågan varit annorlunda. Men vi pratar om en slöja som har sitt ursprung och sin viktigaste bas i länder med ofattbar diktatur och med ett politiskt islam som från Kashmir till Afghanistan, Iran och Irak, mördar obeslöjade kvinnor i tusental för att försvara det patriarkala och religiösa reviret! I många av dessa länder är slöjan obligatorisk i lag. Och även där det inte finns något öppet tvång enligt lagen finns det ett socialt, religiöst och politiskt tryck från omgivningen som gör valmöjligheten för vuxna kvinnor omöjlig.

Vi får fråga om Vigoya vet hur kvinnor brukar börja bära slöjan. De börjar med det som små barn, när de går på dagis och garanterat senast när de har fyllt nio år vilket är den ålder då flickor räknas som giftasvuxna enligt islamiskt sharia. Barnen internaliserar de könsroller, koder och normer som gäller hemma.
Vigoya och delar av den feministiska rörelsen kallar slöjan för "kvinnornas val". Det gör också de religiösa ledarna och den politiska islams företrädare. Vigoya köper denna rappakalja som demokrati och "kvinnornas" fria val. Men hon säger däremot inget om den sedlighetspolis som finns i den islamiska republiken Iran och vad slöjan där har för betydelse.
Slöjan uppfattas av många som kvinnoförtryck. För visst är det så att slöjan ska dölja kvinnan från andra mäns blickar än för den ende mannen i hennes liv. Är det då konstigt att kvinnorörelsen, som kämpat i generationer för frigörelse och lika värde som människor utan underkastelse, reagerar starkt på slöjans återinträde? Att slöjan är till för att betona underordning och underkastelse är ostridbart.
Det finns de i Sverige som hävdar att vi ska godta att unga kvinnor i Sverige använder slöjan för att frigöra sig hemifrån och hävda sitt eget liv. Exempelvis kan det vara en förhandling huruvida de ska få fortsätta med högre studier om de bär slöja eller ej. Men: kärnfrågan är om vi ska ha olika regler för unga människor, beroende på vilken etnisk eller religiös tillhörighet de har. Är inte det diskriminering? Att slöjan nu används som en politisk symbol i kriget mellan öst och väst gör inte saken lättare. Tyvärr har de så kallade progressiva krafterna helt svalt betet – de accepterar politisk islam och dess symbolik i bland annat slöjan.

Enligt FN:s barnkonvention är man barn tills man är 18 år. Trots detta tillåts att barn i mycket låg ålder tvingas bära slöja för att upprätthålla ordningen. För att verkligen indoktrinera dem i att underordna sig, bussas dessa småflickor till religiösa friskolor som sysslar med könsapartheid. Detta sker i Sverige i dag. Naturligtvis ska vi ha religionsfrihet i Sverige. Men lika självklart är att religionen är en privatsak och att samhället ska vara sekulärt. När det gäller förbud mot slöja är det självklart att vuxna kvinnor väljer själv. Men barn ska inte bära slöja och där måste vi ha ett förbud. Slöja är ingen tygbit som vilken som helst, den står som symbol för kvinnans sexualitet och hennes underordning gentemot mannen, detta är otvetydigt!

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Myndigheter uppmanar till omskärelse

Sveriges kommuner och landsting rekommenderar nu omskärelse av pojkar, förutom av medicinska, ocksåav religiösa skäl. Beslutet innebär att helt onödiga, skadliga och icke medicinskt försvarbara ingrepp görs på pojkar. Handlar det om ett ställningstagande från svenska myndigheter att barn inte har rätt till sina egna kroppar? Att barn är egendom i föräldrars händer? Handlar det om att vissa pojkar har lägre människovärde och därför får man prägla deras kroppar med religiösa symboler och ingrepp som blir kvar för livet, oavsett vilken trosuppfattning eller avsaknad av sådan de kommer att ha som vuxna? Handlar det även om sexualmoralism som förnekar pojkar sin sexualitet ?

Göteborgs Fria
Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2024 Fria.Nu