- Både myndigheter och forskare är ense om att läkemedelsrester i avloppsvattnet är ett problem, men inte om hur stort det är och hur det bör lösas, säger Nicklas Paxéus miljökemist vid Gryaab som ansvarar för reningen av avloppsvattnet i Göteborgsregionen.
Läkemedel hamnar i avloppsvattnet dels genom att människor spolar ner överblivna preparat och dels genom att rester av konsumerade läkemedel kommer ut med urinet. Många läkemedelsrester kan inte brytas ner i reningsverken och följer i stort sett opåverkade med det renade vattnet ut i hav och sjöar där de har kvar sina aktiva egenskaper.
Omfattningen på problemet med läkemedel som förorenar naturen är i dagsläget okänt. Det gör det svårt att säkerställa vad de långsiktiga konsekvenserna för djur, men även människor, som exponeras kan bli.
Att läkemedelsrester i avloppsvattnet har vissa konsekvenser är dock känt. Bland de mer undersökta läkemedelsgrupperna finns hormonpreparat som exempelvis
p-piller. De östrogena ämnena har, även vid låga föroreningshalter, visat sig påverka reproduktionsmekanismer hos fiskar.

I mitten av 1990-talet hittade engelska forskare feminiserade hanfiskar vid ett reningsverk. Det visade sig att feminiseringen hade orsakats av syntetiska hormoner.
- Det potentiella problemet är jättestort. Handjur kommer inte att fungera som riktiga handjur, säger Lars Förlin professor i zoofysiologi vid Göteborgs Universitet.
Han påpekar att man har sett vissa effekter av hormonstörningar på fisk även i Sverige. Effekterna här är dock ganska svaga. Delvis tror han att det beror på att Sverige har bättre fungerande reningsverk.
Men även om Sveriges reningsverk är välfungerande i många avseenden renar de egentligen inte aktivt annat än kväve och fosfor. Som en effekt renas även en del icke-vattenlösliga ämnen, bland annat en del tungmetaller. Läkemedelsrester är vattenlösliga och renas alltså inte.
Hormonpreparat är bara en sorts läkemedel som passerar reningsverken i stort sett opåverkade. Även andra läkemedel som blodfettssänkande, antiobiotika och inflammationshämmande har hittats i renat avloppsvatten. Effekterna av dessa är än mer okända än de av hormonpreparat.

Nicklas Paxéus deltar i ett projekt med Stockholms Vatten som undersöker just läkemedelsrester i avloppsvatten. Cirka 80 olika läkemedel har studerats och man har sett att 60 av dem kommer ut i avloppsvattnet. Vad gäller halterna som återfinns i avloppsvattnet står antiinflammatoriska läkemedel, betablockerare och hjärtmedicin, för de största andelarna.
- Reningsgraden för de olika läkemedlen varierar. Ibuprofen är till exempel ett lättnedbrytbart ämne med ganska hög reningsgrad. Problemet med just ibuprofen är att folk förbrukar ganska mycket så även en reningsgrad på 99 procent gör att resterna blir relativt stora, säger han.
Olika metoder för att rena avloppsvattnet från läkemedelsrester finns på forskningsstadiet. Nackdelen som förs fram med dem är priset. Nicklas Paxéus tror att det behöver ställas hårdare krav på reningsverken att verkligen använda alla de metoder som finns tillgängliga.
Lars Förlin eftersöker också ett större samhälleligt ansvar, kanske genom en mer omfattande miljöriskbedömning i tillverkningsprocessen.
- Vi som enskilda konsumenter måste kunna äta och ta del av de mediciner som finns, säger han.
Nicklas Paxéus påpekar att det inte bara är läkemedel som hamnar i avloppsvattnet. Där finns även rester av tvättmedel, mjukgörare, antikorosionsmedel och parfymer.
- Man kan inte urskilja vad som kommer från det ena och det andra, de samverkar och förstärker varandra. Läkemedel är bara en del av problemet, säger han.