Fria.Nu

EU ska få gemensamt försvar

Det nya EU-fördraget säger att EU ska satsa mer på militären och ha ett gemensamt försvar. Sverige och de andra neutrala länderna behöver inte vara med. Men det är otydligt skrivet. I framtiden kan man tolka texten annorlunda, säger Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap.

I oktober kom EU:s statschefer överens om texten i ett nytt fördrag för unionen, det så kallade Lissabon-fördraget. Där finns ett nytt kapitel som handlar om säkerhets-politik och försvars-politik. Alla länderna i EU lovar att hjälpa varandra militärt om något av länderna blir attackerat.Sverige har inte lovat sådana saker på mycket länge. Därför har vi sagt att Sverige är neutralt. Finland och Österrike är de två andra neutrala länderna i EU.Nu har Sverige, Finland och Österrike ändå inte lovat att hjälpa de andra EU-länderna i krig. Så här står det i fördraget: "Detta skall inte påverka den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik."Det betyder att Sverige, Finland och Österrike fortfarande inte måste hjälpa andra länder i krig.

Men hur kommer man att tänka om det i framtiden? Det vet vi inte, säger Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.– Det är otydligt. Nu minns alla vad det betyder. Men i framtiden kan man säga att det betyder något annat. Det politiska minnet är kort, säger han.Han säger att man skrev otydligt för att alla länder skulle säga ja.

I Lissabon-fördraget lovar EU-länderna att hjälpa varandra i krig. De säger också att EU ska få ett gemensamt försvar.I dag gäller ett annat fördrag. Där står det att EU kan få ett gemensamt försvar i framtiden om EU-länderna vill det. I Lissabon-fördraget står det att EU kommer att få ett gemensamt försvar när Europeiska rådet har bestämt om det.

I december ska statscheferna skriva under Lissabon-fördraget. Sedan ska alla medlemsländerna godkänna det innan det börjar gälla.I Irland ska det bli folkomröstning. Storbritannien och Danmark kanske också ska ha folkomröstning. Men i de flesta länderna blir det inte folkomröstning, inte i Sverige heller.

Lätt svenska: Malin Bergendal

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

"Ledarsidor stöder regeringen med 800 miljoner"

Värdet av den PR som regeringspartierna får på ledarsidor i borgerlig media kan uppskattas till minst 800 miljoner kronor om året, menar Sven Elander som har publicerat en uträkning på sin blogg.

Fria Tidningen

När blev det förbjudet att tänka efter?

”Oskyldig tills motsatsen bevisats”, brukar det heta både inom juridiken och pressetiken. Men när den anklagade är en världskändis gäller tydligen inte det.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu