Fria.Nu

Oklart om Sverige slipper ingå i EU-försvar

EU:s medlemsländer är överens om att satsa mer på militären och konstaterar i sitt nya fördrag att unionen ska få ett gemensamt försvar. Sveriges regering tycker inte att det behövs någon folkomröstning om saken.

I oktober enades EU:s statschefer om texten i ett nytt fördrag för unionen, det så kallade Lissabonfördraget. Det innehåller ett helt nytt avsnitt om säkerhets- och försvarspolitik där alla medlemsländer bland annat lovar att ställa upp för varandra militärt om något av länderna attackeras. Sådana garantier är precis vad Sverige mycket aktivt har undvikit genom hela sin moderna historia.Sverige och de andra två alliansfria staterna i unionen, Finland och Österrike, klarar sig dock undan detta löfte genom följande skrivning i fördraget: "Detta skall inte påverka den särskil-da karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik."Men Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att det är omöjligt att veta hur den formuleringen kommer att uppfattas i framtiden:– Det är en vag skrivning. Så här nära undertecknandet är det lätt att komma ihåg hur den ska tolkas, men den kommer att bli öppen för omtolkningar och nytolkningar i framtiden, eftersom det politiska minnet är kort, säger han.I så fall kan det innebära det definitiva slutet för den svenska alliansfriheten. Lissabonfördraget går nämligen längre än till försvarsgarantier. Det slår fast att ett gemensamt europeiskt försvar ska skapas.I det fördrag som gäller i dag står det att ett gemensamt försvar skulle kunna bildas i framtiden om medlemsländerna önskar det. I Lissabonfördraget har man slutat vela. Där konstateras att unionens gemensamma försvarspolitik "kommer att leda till ett gemensamt försvar, när Europeiska rådet med enhällighet har beslutat detta".

Men inte heller detta ska påverka den "särskilda karaktären hos vissa medlemsstater", vilket alltså betyder att Sverige slipper medverka. Åtminstone enligt dagens tolkning.Ulf Bjereld menar att formuleringen blev så otydlig eftersom de flesta länder inte vill tillåta några undantag. Storbritannien var tidigare emot ett gemensamt försvar men har bytt sida, så ingen stormakt stödjer längre de alliansfria staternas linje.– Ju mer entydig en formulering är desto lättare är det att åberopa den i framtiden, och den här skrivningen är vag. Den är ett uttryck för de maktförhållanden som råder i unionen, säger han.

Lissabonfördraget ska skrivas under av statscheferna i december och sedan godkännas av alla medlemsländerna. I Irland ska det hållas folkomröstning eftersom landets grundlag kräver det och i ytterligare ett par länder, bland annat Storbritannien och Danmark, kan det bli folkomröstning på grund av ett stort folkligt tryck. De flesta länder planerar att låta parlamenten godkänna texten utan att fråga folket, däribland Sverige.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

"Ledarsidor stöder regeringen med 800 miljoner"

Värdet av den PR som regeringspartierna får på ledarsidor i borgerlig media kan uppskattas till minst 800 miljoner kronor om året, menar Sven Elander som har publicerat en uträkning på sin blogg.

Fria Tidningen

När blev det förbjudet att tänka efter?

”Oskyldig tills motsatsen bevisats”, brukar det heta både inom juridiken och pressetiken. Men när den anklagade är en världskändis gäller tydligen inte det.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu