• Naima Ramos-Chapmans kortfilm And Nothing Happened är en del av den nytillkomna me too-sektionen av årets Cinemafrica-program.
Fria Tidningen

Cinemafrica firar 20 år

Filmfestivalen Cinemafrica har efter 20 år etablerat sin status som tongivande inom det svenska kulturlandskapet. "Vi vill inte bara bli sedda som en “viktig” festival, utan även underhållande och njutbar", säger festivalchefen Dina Afkhampour.

20 år är en ansenlig tid för en filmfestival, men Cinemafrica är ingen stelbent gammal kulturinstitution. Tvärtom är festivalen spänstigare än någonsin och firar 20 år i år med bland annat workshops för aspirerande filmskapare.

– De workshops vi har för unga filmskapare kommer att bli en del av vårt arv som festival och kulturinstitution. I år är andra året i rad där vi sammanför 10–15 unga afrosvenska konstnärer och filmskapare från hela landet och skapat ett slags gerilla-workshop. Deltagarna får sedan träffa en mentor som är etablerad inom film. I fjol var det den svensk-somaliska regissören Ahmed Abdullahi, i år är det dokumentärfilmaren Theresa Traore Dahlberg, säger festivalchefen Dina Afkhampour.

Speciellt för i år är den nytillkomna me too-sektionen som behandlar frågor kring våld mot kvinnor och sexuella övergrepp.

– När me too-rörelsen tog fart i höstas såg vi över det material vi hade och satte ihop me too-sektionen utifrån det. Exempelvis har vi en dokumentär från Kongo vid namn Mama Colonel av Dieudo Hamadi som undersöker hur samhällen i Kongo arbetar med frågor om våld och övergrepp i hemmet. Sedan har vi även kortfilmen And Nothing Happened av Naima Ramos-Chapman, som skildrar en kvinna som utsatts för en våldtäkt och hennes kamp för upprättelse och överlevnad inom ett krångligt och byråkratiskt system, säger Dina Afkhampour.

Helt nytt för i år är att festivalen får en systerfestival i Umeå 2–3 mars. Enligt Dina Afkhampour är det ett led i att utöka Cinemafricas närvaro över hela landet. En av orsakerna till att Umeå får stå som värd är att det finns ett stort community av människor från Kamerun just där.

– Men även för att det annars alltid är Stockholm, Göteborg och Malmö som står i centrum när filmfestivaler gör utbyten med olika städer. Umeå är kallt, så vi ville sprida festivalens värme där, säger Dina Afkhampour.

Under de två decennier som Cinemafrica har verkat har mycket hunnit förändras. Dina Afkhampour ser den största skillnaden i hur festivalen lyckats locka till sig olika målgrupper.

– I början hade vi väldigt lite kontakt med förorterna och människorna som bor där. Publiken bestod då till största del av medelklass som har råd att konsumera kultur. Nu engagerar vi fler afrosvenska ungdomar och människor från olika socioekonomisk bakgrund, säger hon.

Dina Afkhampour lyfter också upp festivalens filmutbud som har gått från att starkt domineras av film från kontinenten Afrika till att även inkorporera film av filmskapare från diasporan. En del saker återstår dock att förändra, som till exempel synen på afrikansk film.

– Det finns en uppfattning om att afrikansk film existerar i periferin, att den är viktig men inte njutbar eller underhållande. Men viktigt och underhållande utesluter inte varandra. Ett bra exempel på det är Marvels Black Panther som nyligen hade premiär. Där kan vi se hur filmskaparna slår samman det viktiga med det njutbara. Det är vad vi siktar mot, istället för att folk ska kalla Cinemafrica för ”bara” viktigt vill vi att man även ska se festivalens humor och värme, säger Dina Afkhampour.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Det finns en omedvetenhet kring hedersvåld”

För 20 år sedan skrev Christina Wahldén den omvälvande boken Kort kjol, där en ung kvinna tampades med sviterna av att ha blivit våldtagen. Nu är författaren tillbaka med Falafelflickorna, en deckare om hedersproblematik riktad till barn.

Fria Tidningen

Easy är hungriga på mer

En återföreningskonsert blev en nytändning för indieveteranerna Easy. Fria träffar sångaren Johan Holmlund för att prata pop och poesi.

Fria Tidningen

Den svenska abortens historia

Abort i Sverige har inte alltid skett på kvinnans villkor. I sin nya bok Kvinnotrubbel kartlägger Lena Lennerhed den svenska abortens historia.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu