• I called him Morgan var en av 2017 års bästa dokumentärer, enligt Landets Frias redaktion.
Landets Fria

Årets bästa kultur

Vad gjorde 2017 till ett bra kulturår? Landets Fria listar sina favoriter bland musik, böcker och filmer.

Sara Karnehed: Årets bästa barn- och ungdomsböcker

Piraterna och vinterjakten
På Olika förlag kan man hitta böcker som man lugnt kan läsa utan att störa sig på att alla karaktärer är manliga, på heteronormativitet eller andra stereotypa roller utan att ens märka det. Den första boken i serien av Sara Berg och Karin Frimodig, Piraterna och regnbågsskatten, blev en succé. Att uppföljningen Piraterna och vinterjakten handlar om storkapitalisternas miljöförstöring och piraternas kamp mot den globala uppvärmningen gör även den till en av de mest läsvärda barnböckerna under året.

Ingen tycker om en goblin
Författaren, konstnären och serietecknaren Ben Hatkes bok Ingen tycker om en goblin är ett mysigt sätt att släppa in magin och fantasin i vardagen. Boken som kom ut i november blir snabbt en favorit bland barn i förskoleåldern (och inte minst hos vuxna högläsare).

Damaskus Sölvesborg
Per Nilsson från Sölvesborg är en populär författare. I ungdomsboken Damaskus Sölvesborg får vi följa Leo som har levt hela sitt liv i Sölvesborg, och Nour som är född i Damaskus. Under en utedag med klassen hamnar Leo och Nour i ett vindskydd mitt i skogen. Nour har skadat foten, de är genomblöta, det är kallt och det mörknar. De måste hjälpas åt för att överleva. Och de måste prata. En fångande bok som fångar aktuella rågor om migration, att överleva i naturen och om mötet mellan stad och land.

Paula Rooth: Årets bästa romaner

Elisabeth Rynell: Moll
En vacker och anspråkslös bok om att hitta sin plats i världen. Moll rymmer från en buss som ska ta henne och andra som klassats som överflödiga bort från storstaden. I utkanten av en övergiven by hittar hon en grupp människor som lever självförsörjande. Men innan hon kan slå sig till ro måste hon försonas med sitt förflutna. (Albert Bonniers förlag)

Anna Jörgensdotter: Solidärer
I Solidärer varvas krigets hemskheter och kickar i 1930-talets Spanien med vardagsslitet i en svensk småstad. Anna Jörgensdotter har återigen skrivet en hudnära och gripande historisk roman med starka karaktärer. (Albert Bonnier förlag)

Johannes Anyuru: De kommer drunkna i sina mödrars tårar
Anyurus nya roman har av många beskrivits som årets starkaste bok, något som bekräftades av Augustprisvinsten nyligen. Berättelsen om vad främlingsfientligheten kan göra med vårt land är lite svår och annorlunda, men vacker, spännande och väldigt viktig. (Norstedts)

Ayòbámi Adébáyò: Stanna hos mig
En av årets mest omtalade debutanter är Ayòbámi Adébáyò från Nigeria. En gripande berättelse om det universella ämnet ofrivillig barnlöshet, inramat i en skildring av hur det moderna Nigeria gör upp med gamla traditioner. (Piratförlaget)

Andrea Huberyc: Årets bästa dokumentärfilmer

I called him Morgan
I februari 1972 blev jazzmusikern Lee Morgan skjuten av sin hustru Helen Morgan mitt under en spelning i New York. I Kasper Collins dokumentärfilm I called him Morgan får vi se upprinnelsen till denna chockerande kväll. Det är lika mycket en tragisk kärlekshistoria som en berättelse om New Yorks växande jazzscen och dess betydelse för musikhistorien.

Blybarnen
Blybarnen är en dokumentär från 2009, men fortfarande aktuell i sitt ämne. Dokumentärskaparna åker på en resa till staden Arica i Chile där företaget Boliden dumpade stora mängder giftigt avfall på 1980-talet, något som gett allvarliga konsekvenser för de boende där. Med på resan har de tagit med sig den före detta miljöchefen för Boliden. Om konsekvenserna av global avfallshantering och Sveriges roll i detta före Baselkonventionen.

Joan Didion: The center will not hold
Film där författaren och journalisten Joan Didion blir porträtterad av sin brorson, Griffin Dune. Född och uppvuxen i Kalifornien blir filmen till en populärkulturell historia fylld av anekdoter om 1960-talets Los Angeles samtidigt som det är en intim skildring av en person som ser tillbaka på ett liv fyllt av kreativitet och sorg.

Ouaga girls
Snygg dokumentär om fyra unga kvinnor som valt att gå en fyra år lång yrkesförberedande bilmekanikerskola i Ouagadougou, Burkina Faso. En film om att utmana könsroller och de prövningar som kommer med det.

Abigail Sykes: Årets bästa låtar

1. Tori Amos: ”Reindeer king”
Troligen årets bästa melodi. Åter igen bevisar Tori Amos att hon är de atmosfäriska pianoballadernas mästare och Kate Bushs självklara arvtagare.

2. Beck: ”No distractions”
Lika svängigt som vi minns denna 1990-talsikon och precis så fräscht och moget som det anstår en 47-årig innovatör.

3. Belle & Sebastian: ”We were beautiful”
Mitt favoritband fortsätter hela tiden att utveckla sin mångbottnade tweepop, här med ett trumspår som minner om 1990-talets jungle bakom en riktigt mäktig refräng.

4. Björk: ”The gate”
Årets skiva är mycket starkare än förra albumet Vulnicura. Första singeln är karakterisk för Björk med fokus på rösten, underliga ljud samt avsaknad av rytminstrument men visar också på utveckling, och har en riktigt stark text och melodi.

Abigail Sykes: Årets bästa skivor

St. Vincent: Masseduction
Gitarrgeniet St. Vincents album om en relation som tagit slut är hennes mest lättillgängliga hittills. Efter bland annat en grym skiva med Talking heads David Byrne gör hon en superelektronisk platta full av hits, metahumor och smärta.

Jens Lekman: Life will see you now
Även Jens Lekman förnyar sig. Utöver att släppa sin första parfym (!) har han gjort en ovanligt färgglad och varierad skiva om bland annat mormoner, planetens skapelse och en 3d-utskrift av en tumör. Kvaliteten är, som vanligt, ojämn men han har varken tappat sin änglalika röst eller sin känsla för historieberättande.

Pheoebe Bridgers: Stranger in the Alps
Även Pheoebe Bridgers vet hur hon ska berätta en historia, och denna 23-åriga folkartist/singer-songwriter har jämförts med Bob Dylan. Hon sjunger dock väldigt mycket bättre än honom och hennes avskalade och melankoliska debutalbum går rakt in i hjärtat.

Grandaddy: Last place
Efter över tio års tystnad är ett av 1990-talets bästa amerikanska indierockband tillbaka med en skiva som låter väldigt mycket som 2003 års skruvade, smarta och lättillgängliga Sumday. Det menar jag som en komplimang.

Bubblare:
Fever ray: Plunge
The new pornographers: Whiteout conditions
This is the kit: Moonshine freeze
Irah: Into dimensions (2016)

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Feel-goodmystik och sorgset åldrande

I den nya artikelserien Bibliotekarien tipsar delar bibliotekarier på små orter med sig av sina bästa boktips. Först ut är Christine Åström på Ydre kommunbibliotek.

Landets Fria

Slättpunk på uppgång

Asta Kask har banat väg för ett aktivt musikliv i Skaraborg. Nu kommer en samlingsskiva med lokal punk.

Landets Fria

© 2024 Fria.Nu