• December blir märkligt nog ljusets månad, skriver Rojin Pertow.
Fria Tidningen

Årsslutets vemod

När vi inser att det är vi som bestämmer över tiden och inte tvärtom öppnar sig en värld av möjligheter. Varför inte fira jul i augusti? Skriver Rojin Pertow.

Det är något visst med december. Varje kvartal har sin distinkta färg och smak; januari till mars präglas av hoppet. Nytt år, nya tag. Kanske var det någonting man skulle ha löst förra året men inte hann? Det struntar man i under det nya årets första stapplande steg. Man går vidare, det finns massor av månader framför en att fylla. April till juni är rastlöshetens tid. Våren och sommaren kikar fram och det spritter i kroppen. Livet återkommer till naturen, hösnuvan är här. Sedan kommer kulmen. Juli till september. Vilken underbar tid att vara vid liv. Allt står i full blom. Sol ute, sol i sinne. Oktober och november. Nja. Hösten i all ära, men mörkret lägger sig över våra huvuden. En tid att kontemplera.

Sedan kommer december. Som ett brev på posten. Den märkligaste månaden på året. Mörkret från november blir djupare, slaget blir för hårt att uthärda ensamt. Så vi firar och det har vi gjort sedan urminnes tider. Över stora delar av världen vankas det advent, lucia, jul, vintersolstånd och nyår. December blir paradoxalt nog ljusets månad. Det behövs, för årets kantbit är för torr att genomleva annars.

Undertecknad fyller dessutom jämnt i år. Det är på min självaste födelsedag jag skriver detta. Personligen är december panikens tid. Stress över att hinna med att köpa saker, ställa till med firanden och avsluta året på ett värdigt vis. Allt det där man skjutit på under hoppet, rastlösheten, kulmen och kontemplationens perioder. Det är förstås inte själva månadens fel att det blir så. Hade december fått välja ordningsföljd hade den förmodligen hellre velat inträffa under högsommaren. Men sådant är universums tillstånd att månader är ett abstrakt koncept utan någon slags vilja. De bara händer. Det är tidens karaktär.

När man inser att det är en själv som är herre över tiden och inte tvärtom öppnar sig en värld av möjligheter. Människor som är lagda åt planeringshållet har vetat detta länge. Det är du och jag som bestämmer över tiden. Inte över det faktum att dagen så småningom övergår till natt. Det kan vi tyvärr inte göra så mycket åt (än). Men vilken timme, dag eller månad någonting görs på. Det har vi visst inflytande över. Jag har ett förslag.

För att december inte ska bli så outhärdlig kan vi kanske flytta om lite i året. Själv tänkte jag fira nästa födelsedag i juli. Varför inte? Adventsfika kan vi ha sista söndagen i varje månad mellan mars och juni. Själva julafton vore väl fint om vi kunde fira utomhus någon gång? Jag föreslår högsommaren i augusti. Och sedan, för att ändå ge december lite personlighet och för att bibehålla resten av årets struktur: nyårsafton den 31/12.

Traditioner är sådant vi människor har för att känna oss lite förankrade i livet på jorden. Varför inte sprida ut det lite mer? December ska inte behöva bära allt själv.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Kärlekens ekonomi

Kärleken är en godtycklig ekonomi och därför är jämställdhet alltid möjligt, skriver Rojin Pertow.

Fria Tidningen

”Det finns en omedvetenhet kring hedersvåld”

För 20 år sedan skrev Christina Wahldén den omvälvande boken Kort kjol, där en ung kvinna tampades med sviterna av att ha blivit våldtagen. Nu är författaren tillbaka med Falafelflickorna, en deckare om hedersproblematik riktad till barn.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu