Debatt


Veronica Nilsson
  • Att köpa begagnat, ge till välgörenhet, skapa själv, att återbruka och återanvända. Det är varken tråkigt, snålt eller konstigt och vägen att gå till jul, menar Föreningen medveten komsumtion.
Göteborgs Fria

Vi vill ha en begagnad jul

Vårt ständiga klättrande mot en exklusivare livsstil försämrar vår livskvalitet, så vill vill slå ett slag för en jul där vi skapar själva, återburkar och återanvänder, skriver Veronica Nilsson från Föreningen medveten konsumtion.

De flesta är i dag medvetna om att vi i västvärlden trots en allt större konsumtion och en oerhörd ökning av välstånd, inte blivit särskilt mycket lyckligare. Varje generation har det senaste århundradet haft en nästan dubbelt så hög levnadsstandard som sina föräldrar. Forskning visar att till en viss nivå leder en ökad välfärd naturligtvis till ett ökat välbefinnande, men bortom den gränsen, där vi nu befinner oss, ser vi inte någon förbättring av vare sig den enskilda individens lycka eller vår tillfredställelse. Som helhet har vårt ständiga klättrande mot en exklusivare livsstil snarare försämrat vår livskvalitet.

Begäret efter attraktiva ting och födoämnen har funnits i alla kulturer och begränsas bara av köpkraft och transportteknik. 1991 köpte amerikanen ett genomsnitt på 34 plagg per person och år 2007 hade den siffran ökat till 67 plagg. Den symboliska aspekten har fått en allt större betydelse på vår konsumtion. När själva varan blir mindre värd än dess sociala betydelse intensifieras dess fysiska påverkan på planeten då symbolisk konsumtion är mer beroende av modernitet och nyhetsvärde. Lägre priser, vilket en förändring i produktionskedjan lett till, bidrar till att vi köper mer. Vi drivs av sociala och kulturella överväganden snarare än av funktionalitet vid våra inköp. Plagg och varor som fortfarande är funktionella förkastas då de blivit omoderna, tråkiga och gamla.

Den materiella paradoxen menar att när konsumenten är som starkast i sin strävan efter ickemateriell mening så är dess användning av materiella resurser som störst. Vi är alltså inte för materialistiska – vi är inte materialistiska nog. Modets intensiva förändringar och vår ständiga nedvärdering av produkter ger oss ett ohälsosamt missnöje med det vi har och en ångest över att halka efter. Detta bidrar i längden till en enorm otillfredsställelse och otacksamhet.

Att vara en medveten konsument behöver inte innebära att förkasta all konsumtion eller att vara mindre intresserad av ett välställt och innehållsrikt liv – snarare tvärtom. Vi behöver enligt den ”materialistiska paradoxen” inte se oss som mindre materialistiska utan snarare som mer. Vi är sanna materialister när vi kan se och uppskatta den producerade råvaran och det hantverk som ligger bakom en viss produkt. När vi tar konsumtionen på allvar så kan vi leva både mer hållbart och med mindre fotavtryck utan att tumma på vår levnadsstandard. Vi kan definitivt bidra till planetens välmående på individnivå utan att vänta på de där stora förändringarna som samhället i sig uppenbarligen behöver göra.

Därför uppmuntrar vi till en jul där klapparna inte behöver vara nyproducerade. Att köpa begagnat, ge till välgörenhet, skapa själv, att återbruka och återanvända. Det är varken tråkigt, snålt eller konstigt. Snarare tvärtom, det är det mest riktiga, trendiga och stimulerande du kan göra just nu.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2024 Fria.Nu