Debatt


Selene Cortes
  • Behovet av att prata om när livet är tufft är stort hos många, men man gör det inte eftersom det finns för få sammanhang att prata om alla sidor av livet utan att drabbas av konsekvenser, skriver Selene Cortes från organisationen Mind.
Göteborgs Fria

Livet suger för alla ibland

Vi närmar oss jul och många mår dåligt i dessa tider. Om vi kan prata om varför dåligt mående är så starkt kopplat till skam, kan vi också förändra den här situationen, skriver Selene Cortes från organisationen Mind.

Vi lever i ett normstyrt samhälle och det sker en kollektiv konstant tävlan i att spegla sin egen verklighet i så lyckliga och lyckade bilder som möjligt. Det ger en falsk, och ibland farlig, uppfattning om att livet, för de flesta, verkar enkelt. Arbetsmarknadens villkor och de outtalade krav många upplever ut kan ge skadliga konsekvenser. Vi får en uppfattning om att livet alltid bör vara bra och att när det inte är det har vi misslyckats eller är sjuka, två fenomen som i sig, ofta, innebär skam. Skam skadar vår självkänsla, gör att vi inte berättar om hur vi mår, skam gör oss ensamma och gör att vi, vid behov söker hjälp alldeles för sent. Skam är en tydlig tröskel för att prata om vad livet faktiskt kan se ut ibland. Kort sagt, livet suger för alla ibland. Vi måste prata mer om det.

För två år sedan startade Mind Självmordslinjen. Vi trodde det fann behov av en stödlinje där man kunde prata om självmordstankar. Vi fick rätt. Vi tar emot ca tjugotusen samtal om året, men har tio gånger fler påringningar. Påfallande många som kontaktar oss har aldrig berättat för någon om hur de mår. Orsaken är oftast att de skäms. För en del har det gått så långt att de befinner sig i ett pågående självmordsförsök när de kontaktar oss. För många är det enklare att ta sitt eget liv än att tala om för någon hur man mår. Så stark är skammen.

Dock har långt ifrån alla som tar kontakt med oss självmordstankar. Ofta handlar samtalen om livet i stort. Många mår dåligt trots att de själva uppger att de har ett ”gott liv” med människor runt sig som de känner bryr sig om dem, ändå upplevs det inte möjligt att prata om hur man mår. Man tror att det behövs en ”riktig” orsak till att inte må bra – att något konkret har hänt, eller att det inte är legitimt att må dåligt om man, utåt sett, har det bra: ”Jag har ju ett bra och välbetalt jobb, snygg partner och framgångsrika barn.” Andra gånger finns konkreta trauman eller livshändelser som det vore mer konstigt om den utsatta personen inte mådde dåligt för, men det är fortfarande svårt att förmå sig att berätta, eller söka hjälp.

Det är skrämmande fakta, men den är också hoppingivande. Om vi lyckas skapa sammanhang där vi kan prata mer om vad som genererar skam, hur det kommer sig att dåligt mående är så starkt bundet till skam och, framför allt, hur vi som omgivning kan minska skam i vårt bemötande av varandra, kan vi också förändra den här situationen. Kort sammanfattat innebär det följande:

Behovet av att prata om när livet är tufft är stort hos många, men man gör det inte eftersom det finns för få sammanhang att prata om alla sidor av livet utan att drabbas av konsekvenser. Det är paradoxalt eftersom livet drabbar alla, i någon form. Ibland kan man sätta ord på det i form av diagnoser, som depression, bipolär sjukdom eller trauma. Andra gånger är man sviken av sin partner, har drabbats av sorg eller går igenom en tuff period där det mesta känns som att det haltar. Vad det kallas för är bara relevant i vissa sammanhang. Oavsett varför så lättar det att prata om det.

Alla kan bidra till en omedelbar förändring genom att skapa sammanhang där det är möjligt att prata om livet, med alla dess sidor. Det förenklar tillvaron för den som mår dåligt, det fångar upp i tid, det minskar eventuell sjukskrivningstid. Framför allt räddar det liv.

Organisationen Mind

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2024 Fria.Nu