San Francisco-förorten Berkeley är kanske mer än någon annan amerikansk stad förknippad med vänsteraktivism. Sedan 1960-talet har staden och dess universitet varit ett epicentrum för allt ifrån Vietnam-protesterna, medborgarrättsrörelsen och den andra vågens kvinnorörelse till dagens miljörörelse och vänsterradikala grupper.

Efter att studenter och antifascister hindrade den högerradikala provokatören Milo Yiannopoulos från att tala på universitet den 1 februari i år har staden hamnat i skottgluggen för extremhögern.

”Berkeley. Jag behöver inte säga mer än så för att alla ska veta vad jag pratar om” sa den ledande högerextremisten Richard Spencer efter att Milo-föreläsningen stoppats. ”Det är nu slagfältet för alla de krafter som vill intensifiera polariseringen av amerikansk politik och en fragmentering av nationen.”

Den Berkeley-baserade aktivisten Barucha, som inte vill uppge sitt efternamn av rädsla för repressalier från extremhögern, menar att Milo-protesten var en symbolisk viktig seger för den antifascistiska rörelsen.

– Det var den första konkreta segern mot extremhögern i svallvågorna av Donald Trumps valseger.

Under våren har en revanschlysten radikalhöger arrangerat ett antal manifestationer i Berkeley varav flera har urartat i våld och kravaller. Den värsta sammandrabbningen skedde den 15 april då 11 personer skadades och ett 20-tal greps när högerextremister rök ihop med ett stort antal antifascistiska motdemonstranter.

– Stärkt av stödet från Trump har extremhögern gett sig ut på offensiven. Berkeley har blivit en testballong för att se hur långt de kan gå i USA:s mest vänsterradikala områden, säger Barucha, som har varit aktiv i feministiska och antifascistiska grupper sedan tidigt 00-tal.

På lördag väntar nästa drabbning när den anti-kommunistiska manifestationen ”Nej till marxism i USA” arrangeras på Martin Luther King-torget i centrala Berkeley. Manifestationen är en del av den så kallade Frihetshelgen i området som inleds med en manifestation av den högerradikala kristna gruppen Patriot Prayer i San Francisco. Båda manifestationerna tar öppet avstånd från nynazistiska och vit makt-grupper, men organisatörerna och talarna är välkända profiler inom den högerradikala miljön.

”Vi uppmanar alla patrioter och stridskämpar att komma ut och stödja oss i San Francisco och Berkeley” skriver talaren Kyle ”Based Stickman” Chapman, som är vida känd inom högerextrema kretsar, på sin Facebook-sida.

Efter nazistmarschen i Charlottesville för två veckor sedan, när en antirasistisk motdemonstrant dödades i ett högerextremt terrordåd, är tonläget högt uppskruvat. Donald Trumps ovilja att tydligt fördöma nynazisterna anses ha stärkt dem samtidigt som det har lett till att många republikaner och konservativa röster tydligt distansierat sig från extremhögern.

– Den traditionella högern är nu mer mån om att inte associeras med nynazisterna och vit makt-grupperna. Hur detta påverkar antalet demonstranter och hur pass radikala och våldsamma de som dyker upp kommer att vara återstår att se, säger Barucha.

Att en motdemonstrant dödades kom inte som en överraskning för Barucha och andra som länge har stått i frontlinjen mot högerextremisterna.

– Vi har hela tiden vetat att något sådant här skulle kunna hända, våldet spelar en central roll i extremhögerns ideologi och agerande.

Det är dock inte enbart under själva manifestationerna som det finns en risk för våld, poängterar Barucha.

– Dagarna före och efter marscherna finns det en förhöjd hotbild mot synliga minoriteter. Nazisterna driver runt och vandaliserar moskéer, synagogor och affärer som drivs av afroamerikaner samt ger sig på hbtq-personer och vänsteraktivister.

Inför helgen har därför en stor del av förberedelserna handlat om säkerhet i det omkringliggande området snarare än att arrangera en motdemonstration vid själva mötet.

– Vi fokuserar på hur vi ska försvara platserna där de utsatta grupperna samlas. Minoritetskvinnor är särskilt utsatta då det utöver rasismen även finns ett våldsamt kvinnohat bland dessa grupper.