• Anders Rimpi läser ofta barnböcker på lulesamiska för sitt barn – men han önskar att samiska inte bara ska vara ett språk som ska pratas inom hemmets fyra väggar utan även på förskolan.
Göteborgs Fria

De kämpar för rätten till sitt språk

Lagen säger att att minoritetsspråken ska stärkas – men när Anders Rimpi och Cecilia Mayer Labba, som båda har barn i förskolan i Majorna, försökte få modersmålsstöd i samiska tog det stopp.

– Den här strukturen bidrar till att utrota den samiska kulturen, säger Anders Rimpi.

Anders Rimpi fick trots sitt samiska ursprung inte själv med sig lulesamiskan hemifrån utan har lärt sig språket som vuxen. Att hans två och ett halvt-åriga son skulle lära sig språket från början var en självklarhet.

– Det är inte bara det rent tekniska med språket utan det handlar om en stark kulturell identitet. Det handlar om mina rötter och min identitet. Jag vill att det ska bli en del av hans identitet också och att han ska känna sig hemma i den samiska miljön.

Anders Rimpi har pratat lulesamiska med sitt barn från början, och även om sonen mest pratar svenska själv förstår han allt. I höstas började Anders barn på förskola, men det var först under våren som språk-frågan kom på tapeten. Från förskolan kom ingen information automatiskt, vilket egentligen ska ske då de anmälde lulesamiska som ett av två språk som talas i hemmet.

– Jag önskar att samiska inte bara ska vara något som pratas i vårt hem, och inte bli något som känns annorlunda på ett negativt sätt.

I lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk som antogs 2009 står det att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken, varav samiska är ett. Det preciseras också att barns språkutveckling är extra viktig. Men i praktiken visade det sig inte vara så enkelt.

Anders Rimpi tog själv kontakt med förskolechefen efter att ha ringt till Skolverket för vägledning. Där han fick reda på att det fanns något som heter modersmålsstöd.

– Det innebär till exempel att någon kan komma till förskolan en eller ett par gånger i veckan och leka lekar eller sjunga sånger på hemspråket.

Men svaret från stadsdelen blev nej.

– Jag fick direkt ett ångesttryck över bröstet. Det blev som en historisk smäll. Vi har en lag som ska få rätsida på utrotningen av det samiska språket, men ändå fortsätter det. Det handlar om en inbyggd rasistisk struktur.

Anders Rimpi har pratat med såväl utbildningschef som områdeschef i stadsdelen, och hans förslag om appar, barnprogram och böcker som skulle kunna användas för att stärka språket har fått ett positivt bemötande.

– Sedan kommer det till implementeringen och där är det stopp. Problematiken ligger i att lagen är uppmuntrande men inte tvingande.

Anders Rimpi är inte ensam om sin kamp. Cecilia Mayer Labba som pratar nordsamiska har en treåring på en annan förskola i Majorna-Linné. Trots nästan ett och ett halvt år i förskolan har de ännu inte erbjudits något modersmålsstöd.

– Nu har de sagt att något ska hända till hösten men jag vet inte vad, det kan vara en app eller en bok. Men nu är mitt barn snart tre år, säger Cecilia Mayer Labba och fortsätter:

– Identitetsskapandet är så viktigt när de är så små. Regeringen har skrivit under på att det är extra viktigt att satsa på små barn i de här frågorna, trots det har ingenting hänt sedan den nya lagen kom.

Cecilia Mayer Labba kontaktade sameskolstyrelsen i Gällivare där det finns en samisk förskola för att få komma dit på ett så kallat språkbad – att under några veckor få använda samiskan fullt ut – men fick nej.

En möjlighet är att åka till en samisk förskola i Norge några veckor, men då skulle hon behöva bekosta såväl resa som boende och förskoleavgift själv.

– Jag ringde till Majorna-Linné för att få stöd att göra en sådan resa till Norge, men ingen visste riktigt var jag skulle vända mig eller göra. Det är också sjukt att behöva åka till Norge för att få tillgång till det.

Anders Rimpi tog en annan väg och genom kontakt med Sametinget fick han erbjudande om att en person kunde komma till Göteborg med material och dessutom utbilda personalen på förskolan. Men också det förslaget fick nej från stadsdelen och det slutade med att Anders Rimpi fick en timme med en personal på förskolan för att gå igenom det viktigaste. Material fick han fixa fram själv.

De är båda säkra på att modersmålstöd i förskolan hade normaliserat språkbruket för barnen, och bidragit till att samiskan känns värdefull och inte som ett språk som bara kan pratas i hemmet.

Cecilia Mayer Labba säger att hen hade flyttat tillbaka till Sápmi om hen hade kunnat, mycket på grund av språket.

– Språkstöd skulle ge en gemenskapskänsla och de skulle se att de hör hemma någonstans. Vi vill inte ha speciella rättigheter utan samma rättigheter, säger Cecilia Mayer Labba och poängterar hur viktig språkets roll är för att kunna ta del av samisk kultur.

– Vi behöver få våra samiska språk synliggjorda och även få möjlighet att utveckla dem. Vem ska föra vidare vår kultur och vårt språk om inte våra barn får tillgång till dem? Vi vill ha tillbaka en del av något som togs ifrån oss under flera generationer.

Varken Anders rimpi eller Cecilia Mayer Labba har gett upp och de planerar att ta frågan vidare till högre instanser. Det här är en kamp de tänker föra – och oron inför förskoleklass och skola som väntar om några år har redan börjat.

– Jag måste ju börja driva det här redan nu. Tänk om det hade varit så för andra – att bara få 40 minuters undervisning i svenska i veckan och alla andra lektioner hölls på ett annat språk? Det är omöjligt att behålla och lära sig ett språk ordentligt på knappt en timme i veckan, säger Anders Rimpi.

Cecilia Mayer Labba håller med – stressen finns där hela tiden för hur det kommer att bli.

– De får med sig det svenska överallt annars ifrån. Att vi möter ett så stort motstånd cementerar att samiskan inte är värd lika mycket.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Brist på kunskap – inte resurser

En otydlig definition av vad modersmålsstöd egentligen innebär och kunskapsbrist om lagstiftningen är politikernas svar på kritiken mot bristerna i förskolans språkstöd.

Göteborgs Fria

160 tjänster varslas i hamnen

APM Terminals varslar 160 tjänster i Göteborgs containerhamn. Det handlar om att “anpassa verksamheten till volymen” enligt arbetsgivarna.

Göteborgs Fria

Ny app gör att fler anmäler hinder

Höga trottoarkanter eller trappsteg och brist på skyltning är exempel på de enkelt avhjälpta hinder som försvårar mångas vardag. I våras lanserade Göteborgs stad en ny app för att anmäla hindren. Det har gett resultat.

Göteborgs Fria

© 2024 Fria.Nu