• Bitar av tyg fogas ihop till ett täcke. Lapptäcken är något som många har i sina hem. I utställningen Låt tusen tyger tala lyfts denna rika hantverkstradition fram.
  • Elisabet Südow Nordlund.
  • Konsthallen på Blå Stället är fyllt av färgrika lapptäcken som är tillverkade av medlemmarna i Lapphexorna, landets äldsta lapptäckeförening.
Göteborgs Fria

Tygbitar som bär på minnen

Lapphexorna är Sveriges äldsta kviltförening. I utställningen Låt tusen tyger tala visas allt från lapptäcken till friare verk.

Konsthallen på Blå Stället är fylld av färgsprakande textilier. Det är medlemmar från Lapphexorna, landets äldsta lapptäcksförening, som står bakom utställningen Låt tusen tyger tala.

Lapphexorna har tagit sitt namn efter hexagonen, sexhörningen, vilken är en form som ofta används i lapptäcken. I dag består den 30-åriga föreningen av cirka 250 medlemmar och en del av dem samlas varje vecka i en lokal vid Prästgårdsängen för att sy tillsammans.

Elisabet Südow Nordlund har varit med i arbetsgruppen som arbetat fram utställningen.

– För mig är det väldigt roligt med både färg och mönster, och att kunna ge nytt liv åt av gamla tyger.

Hur kom det sig att du sökte dig till Lapphexorna?

– Min mamma var med i föreningen. Jag hade först inget större intresse, ärligt talat tyckte jag först att det var lite töntigt. Som designer arbetade jag mest med tekniska material och jag började känna en längtan efter att jobba mer taktilt. Jag ville jobba med handsömnad och letade i mina gömmor och hittade ett lapptäcke som jag påbörjat 1974 då jag var tonåring. Det var då jag kände att det här ändå var något för mig, säger Elisabet.

Utställningen är ett sätt att visa vad som görs i föreningen, berättar Elisabeth. Ett annat syfte att är synliggöra en rik hantverkstradition. Många har lapptäcken hemma, som överkast till sängen eller som värmande täcken i soffor. På utställningen får de även ett konstnärligt värde.

– Det kan bli så oerhört vackert med lapptäcken. På sätt och vis är de små konstverk, eller åtminstone hantverk som gränsar till konst, säger Elisabet Südow Nordlund.

Grunden för lapptäckstekniken är återbruk. Det ligger en utmaning att skapa något vackert av det som anses värdelöst.

– Återanvändningen är en väldigt viktig aspekt i det här hantverket. Vi har en slit-och-släng-mentalitet gällande textil, men det går att se på ”skräpet” som material som går att använda. Med små lappar som blivit över eller som man hämtar från uttjänta plagg går det att sy användbara bruksföremål som kassar, kuddar och täcken, eller också kan de bara vara väldigt vackra att betrakta.

Låt tusen tyger tala är den poetiska titeltn på utställningen. Varje lapp som används verkar även ha sin egen historia.

– För mig är det roligt att kunna berätta om tygbitarnas historia, ofta vet jag precis var alla bitar kommer ifrån. Jag har med ett lapptäcke på utställningen som hänger i taket. Baksidan på täcket är delvis gjort av ett överkast från 80-talet som betydde mycket för mig då jag flyttade hemifrån. Det är tyger som bär på minnen, säger Elisabet Südow Nordlund.

En förhoppning är att utställningen ska locka nya medlemmar till föreningen. I ett antal workshops erbjuds även möjligheten att få pröva på att sy med både maskin och för hand.

För att visa att traditionen med lapptäcken sträcker sig långt utanför Sveriges gränser anordnas även föreläsningar. Konstnären Henriette Ousbäck kommer till Blå Stället på lördag för att berätta mer om Kunakulturen i Kuna Yala, en grupp små korallöar i Panama, och deras broderitraditioner.

Veckan därefter är det den svenskfinska textilkonstnären Katariina Flensburg som berättar om konstformen Art Quilt.

– Lapptäcken görs världen över, säger Elisabet Südow Nordlund. I USA är traditionen stark vilket även gör att rörelsen kring det här hantverket är stor där. Nyligen såg jag ett underbart täcke som var gjort av syriska flyktingar i exil i Beirut Syrien och som var skapat som ett vandringsverk, ett slags manifestation för att det går att arbeta tillsammans även om man lever under väldigt svåra förhållanden.

Sömnad är ett kvinnodominerat fält. Har ni lockat några män till Lapphexorna?

– Nej, jag kan bara minnas att vi haft en manlig medlem tidigare. Det verkar vara helt omöjligt att locka killar att delta. Att få yngre tjejer intresserade är nästa lika svårt. Det verkar som att handen håller i mobilen i dag, det verkar inte finnas tid att sy, säger Elisabeth med ett skratt, och tillägger att hon tycker det är viktigt att visa att det här hantverket är både lustfullt och rogivande.

– Vi vill gärna ha en större mångfald i föreningen. Att ha utställningen i Angered ser vi som ett bra sätt att skapa ett intresse för det här bland svenskar som inte har en svensk bakgrund och vi har redan fått reaktioner från besökare som känner igen tekniker från sina hemländer, säger Elisabet Südow Nordlund.

Fakta: 

Låt tusen tyger tala

Var: Blås Stället, Angered

Pågår till: 8 juni

Workshops: Onsdagar mellan 16-18 är det drop-in-workshoppar där du kan sy med lappar på maskin och för hand.

Nästa föreläsning: Henriette Ousbäck visar bilder och berättar om Kunakulturens broderade ”molas”. 13 maj, kl 14.

Lapphexorna: Jubilemsåret fortsätter med en utställning på Stadsbiblioteket under Kulturkalaset.

Mer info: www.lapphexorna.com

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Hon ger ut sin egen poesi

Louise Halvardsson gav ut sin diktsamling Hejdå tonårsångest - 35 dikter innan 35 på eget förlag. Nu har hon nominerats till Selmapriset.

Fria Tidningen

Feministisk sf-klassiker blir musik

Hur låter en bok? Kompositören Erik Dahl ger svaret då han stiger in i Ursula Le Guins litterära universum för att tolka klassikern Mörkrets vänstra hand.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu