Anders Westgerd, GIL.

Inledare


Funktionsvariation

  • Muren är lika fysiskt som visuellt tydlig i sitt budskap. Den senaste tiden har amerikanska murar fått folk att gå man ur huse, men vad med de osynliga, men lika reella murar som just nu byggs kring en stor del av befolkningen i och med begränsningar för personer med funktionsvariation, skriver Anders Westgerd.
Göteborgs Fria

En murbräcka för osynliga murar

Just nu går debatterna höga om murars vara eller inte vara. Argumenten emot tycks självklara men ändå är reaktionerna få kring de osynliga murar som regeringen just nu bygger för personer med funktionsvariation, skriver Anders Westgerd.

En mur består av regelmässigt ordnade stenar lagda över varandra i flera skikt. Murens styrka beror på hur tjock den är i relation till sin längd och höjd, formen på stenarna, tyngden och hårdheten, hur de placeras och på hur väl murbruket är blandat. En murs primära syfte är att avgränsa yta, inhägna och hålla oönskade borta. Ibland i kombination med vakter. Muren är lika fysiskt som visuellt tydlig i sitt budskap. Den senaste tiden har amerikanska murar och staket i alla dess former skapat het debatt och fått folk att gå man ur huse.

Och här, i allemansrättens förlovade land? Hur ofta pratar vi om det system av osynliga murar som går kors och tvärs genom vårt demokratiska samhälle, det samhälle som i allt högre hastighet tar sig rätten att inskränka någons självbestämda liv. Visste du att en assistansberättigad om dagen förlorar den frihet och livskvalitet den personliga assistansen ger? En person varje dag! Om de dolda murar som i dag tillåts separera, marginalisera och utestänga gick att se med blotta ögat skulle de aldrig accepteras. Nu tycks murarna bara uppfattas av några få seende. Vi som ser är dock långt ifrån synska. För oss är murarna högst påtagliga, vi tvingas dagligen avstå de värden som vi så högstämt besjunger vårt land, det gamla fria glädjerika sköna. World Economic Forum stämmer in i hyllningskören och beskriver Sverige som föredömligt, ett land som slår andra länder i nästan allt. Nja. Om det var sant, skulle inte så många hamna i utanförskap och isolering, förhindras från att studera och arbeta; vi skulle inte misstänkliggöras och skjutas i sank i den statliga jakten på kronor och ören. Om det var sant skulle inte friheten dras in på grund av någons funktion, och inte leda till någons död av ren och skär snålhet. Ingen skulle stanna hemma för att slippa konfronteras med diskrimineringens höga murar, klumpiga trösklar och trångsynthet.

Just nu är den röd-gröna regeringen i full färd med att konstruera nya hinder för att göra skillnad mellan sina medborgare. Utifrån funktion. Den personliga assistansen är hotad, alldeles för dyr säger man och en magnet för illvilliga fuskare. Vi målas ut som kriminella och bedragare. Vårt svenska värn om mänskliga rättigheter och medborgerlig frihet – det den personliga assistansen garanterar – verkar ha fallit i glömska.

För visst är det väl en svensk och självklar sak att alla har lika rätt till det offentliga rummet? Att ta del av det samhället erbjuder i from av rekreation, fritid, nöjen, service och handel är väl inte ett privilegium förbehållet några få? Inte alls. Inte nu. Inte någonsin. Det många tar för givet och aldrig någonsin reflekterar över är för mig och många andra ett dagligt gissel så länge de dolda murarna delar upp det offentliga rummet i små icke delbara ytor och verksamheter.

Ingen ska behöva uppleva diskriminering och särbehandling. Ingen ska behöva finna sig i att bli utestängd, förbisedd, avfärdad eller daltas med utifrån någon sorts överdriven fördomsfull vänlighet. Det handlar ytterst om hyfs och heder, moral och lika fördelning av våra mänskliga rättigheter. Att alla bemöts lika, trots olikheter. Tyvärr raserar samhällets dolda murar detta.

Alla berörs när samhällen bygger in dolda murar som stänger ute och diskriminerar. I förlängningen handlar det om på vilken värdegrund vi vill bygga vårt land. Vill vi sätta en prislapp på allas lika värde och driva en politik där medborgare ses som en belastning, eller skapa ett samhälle som ser varje individ som en resurs och arbetar för att alla ska kunna maximera sin potential? Svaret på den frågan är självklar för den som vill nå ett smartare, mer ekonomiskt hållbart och humant samhälle. Låt oss bygga om och riva alla osynliga murar.

ANNONSER

© 2024 Fria.Nu