”Vi går mot patriarkatets död” | Göteborgs Fria
Göteborgs Fria

”Vi går mot patriarkatets död”

Ensam mamma röker peppar med en dikt inför Internationella kvinnodagen.

Vi går tillsammans, syster.
Vi möter män, vi möter pappor,
vi möter myndighet, vi möter snut,
vi möter världen.
Men först möter vi varandra.

I kvinnornas familj.
I kvinnojoursrörelsens kärna: tillsammans, systrar.
Vi går mot framtiden,
mot kvinnofriden.
Vi går mot patriarkatets död och vår frihets födelse.
De står i evig motsättning, de två.
– Men vi är många,
mitt hjärta.

Som en förtryckt minoritet lever vi.
Vi som egentligen är halva befolkningen.
Vi som är halva jordens befolkning.
Vår gemenskap känner inga gränser.

– Har du lämnat ditt land?
– Har du lämnat din man?
Tillsammans plockar vi spillrorna, lagar varandra.
– Har du flytt krig, förföljelse och död?
– Har du flytt familj, förföljelse och slag?
Förtryckets ursprung
är detsamma.

Vi lagar varandra,
för vi har gemensamt att
vi är världens största minoritet.
Stärker, skyddar och tar hand om varandra,
för att ingen gör det bättre än vi.
En dag syster, skall du vakna som fri.

Värst av allt är kärleken.
Den blir hennes fall.
Hon älskar honom
och måste hata sig själv.

Vi delar vår värme
med varandra.
Inga systrar är ”de andra”.
Våld i hederns namn,
våld i patriarkatets famn.
Globalt är problemet,
våldet, förtrycket.
Globalt också motståndet.

Kärlek från din nästa kan rädda när kärleken
förvandlats till det värsta.
Sök skydd hos dina systrar, när hemmet blitt ditt fängelse
och han din plit.
Bryt upp, kom hit!

Berätta om ditt liv,
vi kommer att hitta det gemensamma.
Vi kommer att hitta det som är olikt,
systerskapet kräver inte likhet.
Vårt värde är detsamma.
Lika skyhögt som vi förleds att tro
att det är bottenlågt.

Jag kan hjälpa dig,
att hjälpa dig själv.
Jag är ingen behandlare.
Jag är jourkvinna, en syster och
jag vet att du kan.
Vet att själva förändringsarbetet
inte är vårt,
utan männens.
Motståndet är vårt.
Kvinna till kvinna har en värld att vinna.

Berätta vad han gjorde och jag
kommer höra dig.
Gråta dina tårar.
Gemensamt torkarbete.
Tar hand om våra små.
Idag du,
imorgon jag.

Systerskapet är större än feminism.
När feminism är politik är systerskap solidaritet.
Systerskapet omfamnar
alla kvinnor,
som söker vårt stöd och vårt skydd.

Vi plockar alla kvinnors spillror.
Feminist eller inte,
bank-direktör eller EU-migrant.
För våldets effekter
har vi alla gemensamt.

Systerskapet är större
än konflikt,
det är större än kamp.
Det är kärlekens motstånd
vid patriarkatets yttersta gräns.
I alla kvinnors tjänst.
Vi vet det sen gammalt:
ingen är fri så länge inte alla är fria.

– Har han gjort dig illa?
Vi går med dig.
Vid din sida till den dagen
du är redo.
Det kommer du att bli.
Vi kommer klara det tillsammans.

– Fånga mig om jag faller, om han slagit mig till marken.
– Visa mig mitt värde om han tagit det ifrån mig.
– Skydda mitt barn när jag inte kan.

Rasister vill äga oss
och kapa vår kamp.
Alla systrar vet, att färgen på förövarna
inte är det som förenar dem.
Alla systrar vet att de vita medelklassförövarna
går fria.
Alla systrar vet att de förövare som mister
vårdnaden
har utländska efternamn,
eller inga högskolepoäng.
Alla systrar vet att chansen att bli trodd
varierar med förövarens status.

Journalister vill veta hur många av de som söker stöd
på vår jour
som kommer från utlandet.
Förvånat backar de, när de får veta
att vi inte för ras-register.

Våld har ingen etnicitet.
Ingen annan hemvist än patriarkatet.

Systerskapets hemvist –
i alla systrars hjärtan
och i våra skyddade boenden.

Vi går tillsammans.
Vi är ett.
Vi är kvinnokollektivet.

På internationella kvinnodagen den 8 mars säger vi att:
Systerskapet känner inga gränser

Annons

Rekommenderade artiklar

Krönika: Dumpa nallen och elda vreden!

I förlossningsvården möts tre av de största feministiska frågorna: våra arbetsvillkor, våra kroppar och vår rätt till självständighet, skriver krönikören Ensam mamma röker.

© 2017 Göteborgs Fria