Maimuna Abdullahi

Inledare


Inledare
Hej då 2016

  • När statsministern meddelade för drygt två år sedan att regeringen skulle verka för en human asylpolitik, kunde ingen förutse att man skulle verka för en av de mest vidriga migrationsuppgörelserna av vår tid.
Göteborgs Fria

Tack alla som orkat säga ifrån

År 2016 lider mot sitt slut och av att bedöma av alla vändningar detta år, är det nog fler än jag som välkomnar att vi sätter punkt här, skriver Maimuna Abdullahi och är tacksam för att civilsamhället orkar säga ifrån när politiken kommer till korta.

När jag ser tillbaka på gångna året gör jag det mot bakgrund av den regeringsförklaring år 2014 där vi blev utlovade att ”alla politiska beslut ska ta hänsyn till mänskliga rättigheter, människors demokratiska delaktighet, bekämpningen av fattigdom och sträva mot en hållbar utveckling globalt”.

Och även om det är som det brukar konstateras, att inget är så bra i politiken som ett kort minne, är det svårt att inte bli utmattad av regeringens illa valda tillfälle för sitt oerhört korta minne denna omgång. När statsministern meddelade för drygt två år sedan att regeringen skulle verka för en human asylpolitik, vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck, kunde inte ens de mest cyniska av personer, däribland jag, förutse att man skulle verka för en av de mest vidriga migrationsuppgörelserna av vår tid. Att en bred migrationsuppgörelse i själva verket innebar en helomvändning i form av stängda gränser, ID-kontroller och skapandet av osäkra levnadsvillkor för de mest utsatta människor?

Vem kunde ana att ambitionen om ett Sverige som skulle verka för att vara en stark röst i världen för frihet, fred, mänskliga rättigheter och solidaritet, kunde mynna ut i en total inkonsekvens i när den rösten används. En feministisk regering som väljer tystnad när slöjbärande kvinnor avkläs av poliser på stränder i Frankrike, eller den bedövande tystnad inför kvinnor i Aleppo som vädjar till omvärlden att inte moralisera över deras beslut att begå självmord och därmed slippa våldtas.

Det kanske inte borde förvåna att ”nu antar vi utmaningen igen, och bygger ett land som kan se med hopp och förväntan mot framtiden”, egentligen bara var kodord för att Löfvén kommer anta civilisationsuppdrag och ägna sig åt symbolpolitik genom att utfärda bestämmelser över hur människor väljer att hälsa.

Det finns som tur är ett civilsamhälle som hajat vikten av att agera mot regeringens rent ut farliga, missvisande retorik om systemkollaps och tillhörande politiska åtgärder. Som varit en röst när andra valt tystnaden. Som tagit emot flyktingar, ordnat med transitboenden, erbjudit juridisk rådgivning, demonstrerat, dragit igång namninsamlingar för human flyktingpolitik.

En stor eloge till alla som orkat säga ifrån och som stått upp för sina och andras grundläggande rättigheter. Det är ni som lyckats söka det som förenar snarare än det som drar isär, suttit människors grundläggande värdighet framför taktik och prestige, och har tillskillnad från en ansvarslös regering och politiska företrädare, enats i viljan att ta ansvar genom era handlingar. Ni har sått frön för redskapen och plattformarna för fortsatt välbehövlig organisering för vår gemensamma överlevnad. Det är ni som gör det möjligt att vi kan ta oss an 2017, lite mer hoppfulla och principfasta.

ANNONSER

© 2024 Fria.Nu