SVT:s frågor får magen att knyta sig | Göteborgs Fria
Maimuna Abdullahi

Inledare


Inledare
Rasism

  • Den 7 april var det premiär för dokumentärserien ”Vi kallas tiggare” i SVT. Alexandra Pascalidou leder dokumentärserien som består av tre avsnitt där vi får ta del av, bland andra, Mihai, Flori och Ramonas berättelser. Överlag är dokumentärserien pedagogisk och nödvändig.
Göteborgs Fria

SVT:s frågor får magen att knyta sig

Det går förstås inte att erkänna romers utsatthet och massiva diskriminering samtidigt som denna utsatthet misstänkliggörs av landets största media, skriver
Maimuna
Abdullahi.

Om det är något jag saknat hittills i SVT:s satsning Vi kallas tiggare så är det fler myndighetspersoner. En av de få myndighetspersoner som framträder är socialchefen för Borås kommun med anledning av ett möte som anordnas av volontärerna i Borås. I det sista avsnittet som sänds den 21 april åker Pascalidou till bland annat Bukarest i Rumänien för att träffa ansvarige ministern för att hjälpa utsatta. Det är bra. Ansvarstagande ur ett strukturellt perspektiv är viktigt. Men jag önskar att det strukturella perspektivet och ansvarstagandet som Sverige har enligt internationella överenskommelser, hade fått en mer central roll i de avsnitt som visats hittills.

Avsaknaden av det perspektivet trodde jag kunde mättas pyttelite när SVT Opinion Live, det ”nya” samhällsprogrammet som ersätt SVT Debatt, skulle lyfta frågan om utsatta EU-medborgare efter att andra avsnittet av Vi kallas tiggare sänts. Studion skulle gästas av bland andra Pascalidou och Martin Valfridsson som lämnade sin utredning om utsatta EU-medborgare till barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér vid en pressträff i Rosenbad i februari. Jag var nog inte ensam om att hoppa ur soffan när programledaren Olle Palmlöf meddelar att han (och ’många andra’) saknade mer problematiserande kring det vi ska uppfatta vara de svårare frågorna: ”Varför ställer du inte en fråga om hur ansvarfullt det är att skaffa så många barn som man inte kan försörja exempelvis?” Pascalidous motfråga om föräldraskapet ska vara villkorat möts med en nonchalans som får magen att knyta sig. Och vi får också veta att visa respekt är detsamma som att ställa alla slags frågor. Hur integritetskränkande och rasistiska de än kan vara.

Dagen efter, den 15 april, kom en av de märkligaste ledarna någonsin i Svenska Dagbladet. I Tiggarna har ett eget ansvar hänvisas till den kalvinska prästen Stansilav Emirovs grovt rasistiska stereotyper om romer. Det är inte första gången Emirovs Varför tigger romerna omnämns i en ledartext i SvD. Denna gång hänvisas det till Emirovs resonemang om hur en ny stereotyp om romer som en utsatt minoritet vunnit mark. Det krävs förstås inte så mycket tankeverksamhet för att förstå syftet med hänvisningen till Emirov; underminerandet och misstänkliggörandet av EU-medborgares utsatthet. En ledare full av ”rent rasistiska rappakalja”, för att citera Thomas Hammarberg, före detta Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter.

Självklart är det upprörande att den typen av text över huvud taget upplåts utrymme i en av Sveriges största tidningar. Eller frågor som ger upphov till ett villkorat föräldraskap, trots en rasistisk historia där romer tvångssteriliserats på grund av bland annat just synen på dem som oförmögna föräldrar, anses lämpliga i SVT Opinion Live.

Det som är mest skrämmande är hur regeringens utsedda utredare Valfridssons slutsatser och de idéer som Emirov ger uttryck för enligt SvDs ledarskribenter, tillsammans med Palmlövs insinuanta frågor faller i en slags symbios. Det går förstås inte att å ena sidan erkänna hur många romer utsätts för massiv diskriminering i hela Europa, är ofta offer för tvångsvräkningar, rasistiska attacker, och ofta förnekas sin rätt till bostäder, sysselsättning, hälsovård och utbildning, samtidigt som denna utsatthet misstänkliggörs. Ett problematiserande av hur den svenska staten dribblar bort sitt ansvar vore antagligen på sin plats.

ANNONS

© 2021 Göteborgs Fria