Storsatsning på järnvägen
Planeringen av Sveriges första höghastighetsjärnväg pågår för fullt och är på många sätt en unik satsning. Inte sedan stambanorna byggdes under andra halvan av 1800-talet har en lika stor satsning på järnvägen gjorts i Sverige.
Vad händer just nu och hur växer den nya järnvägen fram? Landets Fria Tidning närstuderar projekten och stannar först till vid Hallandsåsen.
Sedan femte november har resenärer som rest igenom västra Sverige verkligen prövats. Den nya tunneln som går genom Hallandsåsen har kopplats på järnvägsnätet och banan har varit stängd för tågtrafik under tiden. Men i söndags gick det första tåget i ordinarie trafik genom den nya tunneln som invigdes under veckan – efter 23 år av väntan. Nu går tågtrafiken rätt igenom åsen, som med sina 8,7 kilometer nu fått Sveriges längsta järnvägstunnel. Från dagens fyra tåg i timmen som kan köra i 80 km/h kommer det med den nya tunneln gå att öka kapaciteten till 24 tåg i timmen som kan köra i 200 km/h, vilket gör Hallandsåsen till ett av de viktigare projekten för att förenkla resandet med tåg i västra Sverige. Mellan Göteborg och Malmö tar numera tågresan två timmar och 15 minuter. Projektet Hallandsåsen påverkar också regionaltrafiken omkring Halmstad och Ängelholm där Barkåkra och Förslöv får nya tågstationer och där busslinjer i regionen kopplas samman med norr- och södergående trafik för att förenkla exempelvis arbetspendling i regionen.
Men projektet är snarare känt för miljöskandalen 1997 än själva tunnelns funktion. När bygget pågått i fem år stoppades det helt 1997 efter att problem med grundvattenläckage och framför allt med tätningsprodukten Rhoca gil hade upptäckts. Sedan dess har en miljögranskningsgrupp kontrollerat hydrologiska förhållanden som nederbörd, avrinning i bäckar, vatten- och grundvattennivåer. Kring åsen har naturförhållandena kontrollerats för att studera den direkta påverkan bygget har och har haft på naturen. Även bottenfauna och fiskar i bäckar har kontrollerats för att ge kunskap om hur livet i bäckarna ser ut. Programmet kontrollerar även det vatten som rinner ur tunnlarna, och jord- och skogsbruk i närheten av åsen. Under året har kontrollprogrammet utvärderats inför att tunnelbygget har slutförts och den visar att miljön har påverkats i någon grad. Grundvattennivåer har sjunkit och bäckar sinat, vilket påverkar livet i bäckar och dammar. Men det är också den enda bestående miljöpåverkan som tunnelbygget lett till, säger Olov Holmstrand som varit sammankallande i expertgruppen.
En del i detta är också att tunnlarna blev tätare än vad man först trott. Ur de färdiga tunnlarna läcker det mindre än 10 liter per sekund, vilket är under vad någon trott att man skulle kunna uppnå och en bra bit under det tillstånd man har på 33 liter per sekund, säger Olov Holmstrand.
Från Hallandsåsen susar vi vidare till östkusten där planerna på höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg/Malmö fortsätter. Trafikverket har nyligen presenterat en kostnadsberäkning för hela projektet, som visar skyhöga siffror jämfört med tidigare beräkningar. Istället för 170 miljarder som nämnts tidigare tror nu Trafikverket att kostnaden kommer att landa någonstans mellan 190 och 320 miljarder kronor. De samhällsekonomiska beräkningar som gjorts visar att höghastighetsprojektet som helhet troligen kommer att vara ett minusprojekt men att Trafikverket bedömer att den stora investeringen är bra för Sverige på många andra sätt.
– Höghastighetsjärnvägen innebär möjligheter till förstorade arbetsmarknadsregioner, bättre förutsättningar för ökat bostadsbyggande och bidrar till ett långsiktigt hållbart transportsystem, skriver Trafikverket i ett pressmeddelande.
Projektet består av flera olika delar, Göteborg–Borås, Jönköping–Malmö, Linköping–Borås och Ostlänken mellan Järna och Linköping, där Ostlänken kommer att bli den första delen som planeras stå klar för trafik år 2028. Just nu pågår en upphandling av järnvägsplaner och planeringen är igång för var järnvägen ska gå. Det kommer att bli dubbelspårig höghastighetsjärnväg med hastigheter på upp mot 320 km/h vilket är en bra bit över medelhastigheten i dag. Byggstarten för Ostlänken är planerad till någon gång mellan år 2017 och 2021.
– Det troliga är att arbetet startar någonstans på sträckan genom Södertälje och Trosa, då det är där vårt planeringsarbete har hunnit längst. Från år 2021 räknar vi med att byggarbeten är igång på stora delar av sträckan, berättar Håkan Gunnar, projekteringschef på projekt Ostlänken.
I sin helhet ska satsningen i Sverige generera 100 000 nya bostäder, offentliga och privata investeringar på över 400 miljarder kronor fram till 2035, 13 000 nya byggnadsjobb per år fram till år 2035 och långsiktigt stärkta förutsättningar för tillväxt, företagande och jobb, enligt Trafikverket. Vad resultatet i slutändan blir går först att utvärdera senare.
Arbetet leds av två förhandlingspersoner, HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman, som är utsedda av regeringen. De förhandlar just nu med berörda städer, kommuner, regioner och näringsliv samt andra berörda aktörer i respektive län. För en enskild kommun kan det vara avgörande om det i slutändan blir så att tåget kommer att stanna just där. Det som förhandlas om är inte bara priser utan även var en station kan leda till mest nytta när det handlar om exempelvis ökat bostadsbyggande och förbättrad arbetsmarknad.