Artotek ger ombyte på väggarna | Göteborgs Fria
  • The Self Cleaning House is a patented av Lily Benson är ett av verken till utlåning genom Artoteket.
  • Konstnären Hans Carlsson driver Artoteket som öppnar upp på Mölnlycke bibliotek under sommaren.
Göteborgs Fria

Artotek ger ombyte på väggarna

Låna hem konst precis som du gör med böcker på biblioteket. Konstnären Hans Carlsson driver ett artotek som nu tillfälligt öppnar i Mölnlycke.

Tanken med ett artotek är att göra konst tillgänglig genom kontinuerlig utlåning. Under 1970-talet var det vanligare med artotek runt om i landet. Konstfrämjandet drev projektet Artotek 73 och försåg ett femtiotal bibliotek runt om i Sverige med grafiska blad till utlån. Syftet med artoteken var folkbildande och målet var att låta alla få tillgång till kultur med kvalitet.

Konstnären Hans Carlsson har ett stort intresse för både bibliotek och artotek. Ett pågående projekt som han driver handlar om artotek.

– Jag tyckte artoteksidén var intressant och ville pröva hur den skulle fungera i dag. Jag ville även skapa en diskussion om de demokratiska tankar som ursprungligen låg bakom.

Tidigare har Hans Carlsson presenterat artoteksprojektet i Tensta och Varberg. Nästa stopp blir Mölnlyckes bibliotek som kommer att husera artoteket från och med 22 juni. Hans Carlsson berättar att han bjudit in ett tiotal konstnärer.

Temat för konstnärerna har varit Rut-avdraget.

– Jag tycker att det är ett bra tema för att det handlar om att sanktionera arbeten inom den privata sfären med offentliga medel, och artotekens ursprungsidé handlade även den om att med offentliga medel försöka nå in i den privata sfären, även om de politiska ståndpunkterna skiljer sig åt. En del av verken som kommer att lånas ut rör gränsen mellan det privata och det offentliga och hur hemmets sfär politiserats och estetiserats.

När det gäller utlåningen av böcker har det pågått en debatt om den gällande biblioteksersättningen. Får konstnärerna ersättning för sin medverkan i artoteket?

– De får ersättning från Konstfrämjandet riks. Ett problem är att det inte finns några försäkringar för verken, utan alla ställer upp på egen risk. Det var även en av orsakerna till artoteksrörelsens försvinnande, nämligen att det blev för dyrt med försäkringar, säger Hans Carlsson.

Skillnaden mellan att låna konst och att köpa konst handlar, enligt Hans Carlsson, om att själva lånehandlingen skapar en annan relation till boken eller konstverket.

– Jag tycker att det finns ett värde i offentliga institutioner som tillgängliggör kunskap och kultur för så många det bara går, oavsett vilken kulturell bakgrund eller klasstillhörighet man har. Det är väldigt viktiga institutioner för ett fungerande samhälle. Biblioteksdöden är tyvärr ingen myt, det läggs ned väldigt många bibliotek i dag, vilket är en tragisk utveckling för en fungerande demokrati.

Är en tanke med artoteket även att avdramatisera mötet med konsten?

– Biblioteken är en plats som är till för alla. Det kanske inte konstens rum har lyckats med i lika hög grad. Kanske kan Artoteket öppna konstens sfär och göra konsten tillgänglig för fler.

Artoteken ger möjligheter att byta ut konsten i hemmet. Ombyte förnöjer, men vad händer om man istället fäster sig vid ett verk och vill behålla det?

– Det går inte, säger Hans Carlsson med ett skratt. Man måste nog acceptera att det handlar om en lånad upplevelse och se det som en solidarisk handling att ge fler möjlighet till att uppleva verket.

De demokratiska och folkbildande tankarna kring kulturpolitiken som grundades under 1970-talet var tydliga. Även om det i dag anses problematiskt att slå fast vad som är räknas som god och kvalitativ kultur finns det, enligt Hans Carlsson, skäl att titta tillbaka för att återigen väcka debatt kring hur vi organiserar det offentliga rummet.

– I dag styrs stora delar av det offentliga rummet av marknadskrafter, och då blir det de som har pengar som bestämmer och definierar hur det offentliga rummet ska se ut. Det har ingenting med demokrati att göra överhuvudtaget.

Biblioteksivraren Hans Carlsson passar alltid på att besöka olika städers bibliotek. Som Malmöbo håller han hemstadens stadsbibliotek som favorit, men Göteborgs stadsbibliotek får också det godkänt.

– Jag gillar att de tog till vara på den gamla byggnaden på ett fint sätt när de gjorde ombyggnationen.

Rekommenderade artiklar

”I min värld är allt lera"

Konstnären Karin Karinson har mutat in ett eget område inom svensk keramisk skulptur. GFT träffar henne för att prata om loppisfynd som finner sin väg in i hennes verk.

© 2019 Göteborgs Fria