• Många kommuner är desperata efter nya familjehem. Under våren har Göteborgs stads familjehemsenhet besökt Ikea för att rekrytera intresserade.
  • För mindre barn är det lättare att hitta ett nytt hem, jämfört med barn i skolåldern.
Fria.Nu

Lång väntan på familjehem för utsatta barn

Bristen på familjehem gör att utsatta barn får vänta i månader på placering, visar en kartläggning som Fria Tidningar har gjort. Ofta tvingas barnet ryckas upp från sin närmiljö och starta om på nytt i en ny stadsdel eller en ny del av landet.

Barnet, vi kan kalla honom Martin, hade ett akut behov av att få lämna sin ursprungsfamilj i en central stadsdel i Göteborg. Martins mamma och pappa var oförmögna att ta hand om sonen och socialsekreteraren bestämde sig för att en placering i en ny familj i närheten skulle vara det bästa för Martin. Då skulle han kunna gå kvar i sin skola och ha kvar sina gamla vänner. För Martin är skolan en av de trygga punkterna i livet, där han har hämtat mycket stöd och tröst genom år av utsatthet hemma.

Men något familjehem i närheten fanns inte. Faktum var att vid den här tidpunkten, mitten på april i år, fanns inte ett enda familjehem i staden där familjehemsenheten lyckades matcha Martins behov med rätt familj. Samtidigt blev situationen mer och mer akut i hemmet. Det fanns helt enkelt inte mer utrymme att vänta för Martin. Socialsekreteraren sökte med ljus och lykta efter familjehem runtom Göteborg, genom delvis privata familjehemsförmedlare. Till slut hittades en familj några mil från Göteborg och Martins liv börjar nu om. Med nya föräldrar, nya syskon, ny skola och nya vänner.

Ingrid Irekvist, som är enhetschef på barn- och ungdomsenheten i stadsdelen centrum i Göteborg, berättar att bristen på familjehem ökar stressen för både barnen och socialsekreterarna.

– Hade vi haft en större tillgång på familjehem hade fler barn kunnat placeras i sin närmiljö vilket underlättar för barnet i kontakten med ursprungsfamiljen och vänner, säger hon.

Samtidigt säger hon att socialsekreteraren är tvungen att lösa situationer så snabbt som möjligt och finns det inga familjehem i närheten så rycks barnet upp ur sin hemmiljö och får flytta långt.

Kommuner runtom i landet vittnar alla om svårigheten att hitta familjehem. I slutädan är det barnen själva som drabbas, när de inte får det stöd de behöver i tid.

I Stockholm i stadsdelen södermalm tar det upp till ett år innan barnet får ett permanent nytt familjehem.

I Malmö tar det i omkring vart sjätte fall mer än sex månader att hitta ett nytt hem. I några fall förekommer väntetider på uppemot nio månader. I Göteborg i stadsdelen Hisingen uppskattar familjehemsansvarige att mer än vart tionde barn får vänta sex månader eller längre på placering. Till några barn finns det helt enkelt inget familjehem och socialsekreteraren får hitta andra lösningar.

Peter Håkansson, ansvarig för familjehemsplaceringar på Hisingen i Göteborg, har jobbat med barn som inte kan bo kvar hemma i mer än 30 år. Han säger att det är jätteviktigt att minimera tiden som ett barn lever i ovisshet.

– Dels finns det i någon mån en längtan hos barnet att flytta hem, och dels väntan på något helt okänt som kan vara väldigt påfrestande för ett barn. Att minimera den tiden och att hitta en bra lösning för barnet är jätteviktigt, säger han.

Och lösningen, som Peter Håkansson ser det, liksom många av hans kollegor runtom i landet är helt enkelt fler familjehem.

– Hade vi haft ett mycket större antal familjer att välja mellan hade väntetider blivit kortare och matchningar hade kunnat göras ännu bättre, vilket hade varit bra för alla inblandade, säger han.

I stället är det så att det blir allt svårare för kommunerna att hitta familjehem. Flera av de familjehemssekreterare som Fria tidningar pratat med säger att det kan bero på människors förändrade och mer stressade vardag och syn på arbete. ”Livspusslet är svårt att få ihop som det är”, säger flera intervjupersoner.

– Jämfört med för tio eller tjugo år sedan är människors vardag mycket mer pressad i dag och arbetssituationen ofta mer krävande vilket gör det svårare för familjer att ha utrymme för att kunna ta emot barn, säger Ann-Christine Rosenlund, samordnare för familjehemsvård i Malmö stad.

Speciellt svårt är det att hitta familjehem till barn i skolåldern och i yngre tonåren.

– Det är också barn som förstår när vi inte hittar något nytt hem. Konsekvensen blir att barnen känner sig oönskade. De har tidigare levt i en otrygg tillvaro och nu blir det ännu svårare, säger Ann-Christine Rosenlund.

Familjehemmen är grundpelaren i socialtjänstens arbete när det gäller att hjälpa utsatta barn som inte kan bo kvar i ursprungsfamiljen. En stor majoritet av de barn som växer upp utanför hemmet växer upp i just familjehem. I uppemot hälften av alla fall går det relativt snabbt att hitta en ny lösning för barnet. Då handlar det ofta om att det kan finnas ett nytt hem i barnets eget nätverk.

För att lösa resterande fall tar några kommuner till mer eller mindre desperata metoder. Exempelvis Göteborgs stad har under våren haft informationsmöten på Ikea och planerar en resa till Ullared för att rekrytera shoppande familjer där. Helsingborgs kommun rekryterar också familjer på köpcentrum.

Fakta: 

Så länge kan barn få vänta på familjehemsplacering

Alla siffror gäller för år 2014.

I Malmö fick vart sjätte barn vänta i mer än sex månader. I vissa fall tog det uppemot nio månader innan kommunen hittade ett familjehem.

I stadsdelen Hisingen i Göteborg fick fler än vart tionde barn vänta i sex månader eller mer på placering. I stadsdelen Majorna/Linné fick vart fjärde barn vänta i sex månader eller mer. I Östra Göteborg är en stor majoritet av barnen som ska placeras ensamkommande flyktingbarn. De fick en snabb placering. Bland övriga barn fick ungefär hälften vänta i mer än sex månader.

På Södermalm i Stockholm får barn i normalfallet vänta i uppemot ett år på ett nytt hem.

I Rinkeby/Kista i Stockholm fick vart femte barn vänta i mer än nio månader.

Kartläggningen är gjord av Fria Tidningar. Siffrorna kommer från respektive kommun och stad.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Deras lycka byttes mot byråkratisk mardröm

Det som började som en ljuv kärlekshistoria slutade i en byråkratisk återvändsgränd. Nurten Tuncel är hemma i Mölndal medan hennes man lever som flykting i Grekland. Den politiska situationen i Turkiet och svenska regler står nu i vägen för deras kärlek.

Göteborgs Fria

© 2024 Fria.Nu