• Sametinget känner inte till vilket ”arbete som pågår” i regeringskansliet kring frågan om ratificering av ILO-konvention nr 169 om just samers rättigheter.
  • Ingrid Inga i Sametinget har länge kämpat för att Sverige ska ratificera ILO 169.
Landets Fria

Urfolks rättigheter har dröjt i 15 år

Frågan om Sverige ska ratificera ILO-konventionen nr 169 om bland annat samers rättigheter bereds enligt uppgift på regeringskansliet. Men ingen information finns om vem som bereder eller när beredningen beräknas vara klar.

I mer än 15 år har frågan om Sverige ska ratificera ILO-konventionen 169 om urfolks och samers rättigheter stötts och blötts i olika regeringar. När frågan återigen var uppe för avgörande i riksdagen för ett par veckor sedan avslogs den med motiveringen att ”frågan bereds inom regeringskansliet”. Men vad är det för beredning som pågår? Varken Sametinget själva eller politikern bakom motionen i riksdagen känner till något sådant arbete. Landets Fria Tidning granskar vad som hänt med en av de viktigaste frågorna om samers rättigheter.

Ett grundläggande krav i konvention nummer 169 är att ursprungsfolken ska åtnjuta mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. De stater som skrivit under konventionen åtar sig att främja de berörda folkens sociala och ekonomiska rättigheter och att skydda deras andliga och kulturella värden. I konventionen betonas särskilt markens betydelse för ursprungsfolken och rätten till sådan mark de sedan länge brukat.

– Det är en väldigt viktig fråga för alla samer och handlar om ett erkännande av redan existerande rättigheter till land och vatten. Det här är en anständighetsfråga för Sverige, säger Ingrid Inna, som sitter i styrelsen för Sametinget.

Hon har länge kämpat för ett ratificerande av konventionen och hoppades mycket på att riksdagen denna gång skulle ta ”frågan på allvar”, som hon säger.

– Jag vet inte hur många gånger riksdagen ska behöva ta upp den här frågan innan den når ett avgörande. Jag tror mycket beror på okunskap om vad den får för praktiska konsekvenser, säger hon.

Redan 1999 kom den första statliga utredningen med förslaget att Sverige skulle ratificera konventionen. Brasklappen var bland annat att innan en ratificering kunde ske skulle den mark som samerna har rätt till identifieras – ett arbete som beräknades ta fem år.

I den nationella handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna 2006–2009 sas återigen att ambitionen var att Sverige skulle ratificera konventionen ”så snart det låter sig göras”. I en första utvärdering av handlingsplanen som gjordes 2011 gjorde utredaren bedömningen att regeringen bör redovisa en plan med delmål för hur man ska undanröja hinder för en ratificering.

En sådan plan finns ännu inte.

Nu utvärderas handlingsplanen igen och frågan ”bereds inom regeringskansliet”, en motivering som både Konstitutionsutskottet, KU, och en majoritet av riksdagens partier hänvisade till när frågan röstades ned i riksdagen. När Sverige granskades i januari i år av FN:s råd för mänskliga rättigheter hänvisade den svenska representanten till samma svar.

Vad är det för beredning som görs? På Kulturdepartementet – där frågan ligger – finns ingen person som kan ge svar på vilket arbete som görs eller vem som utför detta arbete.

Alice Bah Kuhnke (MP), som är ansvarig minister, hänvisar till sin pressekreterare Kristoffer Talltorp.

– Frågan bereds inom regeringskansliet. Det är det enda vi kan säga. Vi har ingen tidsplan när det kommer att bli klart, säger han.

Ingrid Inna är förvånad över Sveriges och KU:s hänvisningar och säger att Sametinget inte känner till något sådant arbete.

– Vi har inte märkt av något arbete som pågår, det har inte förts någon dialog med Sametinget om det, säger hon.

Hon är upprörd över hur frågan om ILO 169 har behandlats genom åren.

– För Sverige som land är det inte särskilt meriterande att en fråga av den här digniteten kan ta så här lång tid. Det tyder på att det finns andra intressen bakom som gör att frågan ständigt förhalas, säger hon.

Mia Sydow Mölleby, som är Vänsterpartisten bakom motionen i riksdagen, kan hålla med om att frågan är komplicerad och att den därmed kan ta tid att lösa. ”Men det behöver inte betyda att den inte ska behandlas alls”, som hon uttrycker det.

– Det är en komplicerad fråga och förslagen i motionen är inte helt exakta. Jag förväntar mig att ansvarig minister tar tag i den här frågan och presenterar en plan för hur den ska lösas, säger hon.

Fakta: 

FAKTA: ILO 169

Konventionen innehåller ett antal bestämmelser och åtaganden till skydd för ursprungsfolken, i Sveriges fall samerna.

I konventionen betonas särskilt markens betydelse för ursprungsfolken, och den syftar bland annat till att staterna ska erkänna deras rätt till sådan mark som de under lång tid har bebott eller brukat.

Konventionen trädde i kraft 1991 och har hittills ratificerats av 22 länder, bland andra Norge och Danmark.

ILO, Internationella arbetsorganisationen, är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu