Replik: Djurens parti saknar en bärande politik | Göteborgs Fria

Debatt


Mårten Roslund (MP)
Göteborgs Fria

Replik: Djurens parti saknar en bärande politik

Att minimera djurens lidande är lovvärt, men Djurens parti saknar både verklighetsförankring och konkreta förslag. Det är oseriös politik, skriver Mårten Roslund, talesperson i lika rättsfrågor för Grön Ungdom, i en replik på förra veckans debattartikel.

I förra veckans GFT efterfrågar Elin Pöllänen med flera från Djurens parti en politik som strävar efter minimalt lidande hos samtliga arter. Det är anmärkningsvärt att presentera ett så ambitiöst mål utan att nämna ett enda politiskt förslag. Givetvis är det inte möjligt att i en handvändning fullständigt ställa om köttindustrin; en sådan ambition saknar majoritet i riksdagen. Miljöpartiet de gröna motionerar istället återkommande om en rad politiska förslag som syftar till en stegvis och systematisk förbättring av djurens välmående.

Pöllänen skriver att ekonomiska särintressen drar i tyglarna i svensk djurpolitik, men går inte närmare in på hur detta fungerar i praktiken. Boven i dramat är en medveten omfördelning av djurskyddsansvaret. Efter att Alliansen stängt ned den särskilda Djurskyddsmyndigheten har djurfrågan förlagts till Jordbruksverket, vars uppgift är att verka för ett ekonomiskt konkurrenskraftigt jordbruk. Detta gör att företagshänsyn ofta trumfar djurens intressen, vilket skapar ett regelverk som utgår från den näring ett djur befinner sig i – inte från artens specifika behov.

I exemplet grisar, som lyfts i debattinlägget, anger regelverket i dag att suggor i köttindustrin får hållas instängda under hela livet, medan minigrisar som hålls för sällskap måste vistas utomhus sommartid. Även förordningar kring avvänjning av smågrisar är strängare för sällskapsdjur. För att säkerställa att regelverket bestäms av artsbehov snarare än företagsintressen, vill Miljöpartiet koppla ett vetenskapligt råd till Jordbruksverket. Hårdare djurskyddsregler kräver även ett återinförande av de minimikrav för tillsyn som Alliansregeringen valt att slopa.

Miljöpartiet verkar utöver detta för lagförslag som specifikt syftar till att förbättra grisnäringen. För att motverka störda beteenden bör alla grisar ges möjlighet att sommartid böka utomhus i jorden, och vintertid inomhus i mjukt underlag. Vid sidan om bristfällig miljö orsakas stort lidande av den kastrering som sker för att hangrisars könsmognad ger illaluktande kött. Vi gröna vill omedelbart förbjuda ingrepp utan bedövning, men Alliansen har skjutit förverkligandet av ett sådant förbud till 2016. Alternativa lösningar finns redan i dag; ett EU-godkänt vaccin utan läkemedel eller hormoner används sedan 1998 mot illaluktande kött i Australien och Brasilien. Eftersom vaccinerade grisar växer bättre än traditionellt kastrerade, utgör behandlingen ingen merkostnad för industrin.

Pöllänen hävdar att hennes parti ska ge djurens intressen en plats i de demokratiska församlingarna. Lyckligtvis arbetar Miljöpartiet de gröna redan aktivt för ett stärkt djurskydd, och kommer att fortsätta med det i regeringsställning efter årets riksdagsval. En röst på Miljöpartiet är en garant för politiker som står upp för de som saknar talan: kommande generationer, djur och natur. Djurens parti har högtflygande visioner, men saknar både verklighetsförankring och konkreta förslag. Det är oseriös politik.

ANNONS

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2021 Göteborgs Fria