Elin Schwartz

Fördjupning


Första maj

  • Inkomst, utbildning, risken att vara arbetslös, valdeltagande och livslängd. Det är några faktorer som skiljer stort i Göteborg.
  • Sett till klasspositioner brukar arbetarklassen omfatta personer utan yrkesutbildning, manuella arbetare och yrkesutbildade arbetare inom handel, service och omsorg. Genom den klassdefinitionen var hela 41 procent av invånarna i Sverige mellan 15–74 år arbetarklass år 2008, enligt SOM-institutet. KLICKA PÅ PILARNA I bildens ytterkanter för att se fler bilder och en karta över hur inkomster, arbetslöshet, valdeltagande och livslängd skiljer mellan stadsdelarna.
  • – Migranter är en extremt viktig del av den svenska arbetarklassen. säger Diana Mulinari, professor i genusvetenskap.
  • ­ Omvandlingen av staden kan förstås som en klasspolitik där banan sopas för vissa grupper medan andra får flytta på sig, säger Catharina Thörn, forskare i kulturstudier.
  • – Det är tydligt att klyftorna ökat mycket mellan högre samhällsklasser och de mer marginaliserade grupperna med längre perioder av arbetslöshet, säger Mattias Bengtsson, docent i sociologi.
Göteborgs Fria

Göteborgs klassklyftor växer

Klass påverkar din skolgång, möjlighet att få jobb och om du har rätt till a-kassa, risken att bli sjuk och tillgången till vård, risken att bli sjukskriven och huruvida du får någon sjukersättning. Klass påverkar också om politiker och stadsplanerare riktar sig till dig, din boendesituation och slutligen hur många år du får leva. Det här är historien om klassamhället år 2014 i Göteborg.

Har du någon gång åkt 11:ans spårvagn mellan Långedrag och Rymdtorget så har du gjort vad man kan kalla en klassresa. I Långedrag har männen en månadsinkomst på 71 500 kronor och kvinnorna på 35 500 kronor. Vid Rymdtorget får männen istället 12 200 kronor och kvinnorna 8 900 kronor.

Följ med på en resa med spårvagn 11 genom Göteborg. Det blir en resa på liv och död.

Kolonialstaden

Sedan 1970-talets ekonomiska kris, 80-talets varvskris och intåget av nyliberalismen som förhärskande ideologi har hela idén om staden förändrats, enligt Catharina Thörn, forskare i kulturstudier vid Göteborgs universitet.

– Göteborg skulle gå från en typisk arbetarklasstad med en ekonomi baserad på hamnen och industrier, till att bli en kunskaps- och evenemangsstad. Det gör att man vill omvandla det urbana rummet på ett sätt som förbereder för kapitalinvesteringar och lockar medelklassen att bosätta sig och konsumera i city, säger Thörn.

Det som händer nu är också att man börjar tala om att ”city ska expandera”.

– Det görs genom en närmast kolonial retorik, som handlar om att erövra mark, city ska expandera över älven till ett Kvillebäcken som i politisk retorik tidigare kallades Gazaremsan.

Nu ska det ”byggas stad” sägs det.

– Som om det inte fanns människor där innan. Det verkar inte räknas som stad förrän medelklassen flyttar in. I marknadsföringsfilmerna är de fiktiva framtida invånarna vita, säger Catharina Thörn. Den nuvarande omvandlingen av staden kan förstås som en klasspolitik där banan sopas för vissa grupper medan andra får flytta på sig.

Catharina Thörn bor själv på Pennygången i Högsbo, där kampen mot extrema hyreshöjningar pågår, en kamp för att kunna bo kvar i sitt hem. Pennygångens kamp är inte unik – i Biskopsgården pågår en liknande mobilisering för bostäder med god standard och med rimliga hyror.

– Ytterst handlar det om att fördela stadens resurser och skapa ett demokratiskt inflytande på stadsutvecklingen.

Klassamhället

”Att människors livsvillkor ... ser olika ut är alltså ganska självklart, men är dessa skillnader helt slumpmässiga eller är skillnaderna på något sätt systematiska?”

Den frågan söker en rad forskare svar på i boken En fråga om klass (2010). Genom att ta med frågor i SOM-institutets årliga undersökning har de gjort en unik enkätstudie med 2 374 deltagare. Studien rör bland annat löneskillnader, tillfredsställelse med livet, alkoholvanor, vanor att ta del av nyheter, kulturintresse, konsumtion och attityder till politik.

Forskarnas slutsats är att klass har tydliga effekter för i stort sett alla livets områden.

Vad är då klass? I boken beskrivs olika sidor av klass:

• Klasspositionen, som utgår ifrån yrke, arbetets kvalifikationsgrad och position i hierarkin.

• Social klass, som utgår från vanor, normer och livsstil.

• Klassmedvetande eller klassidentitet, att identifiera sig med en viss klass.

Vilka är då dagens arbetarklass? Sverige går från att vara ett industri- mot ett tjänstesamhälle, men det betyder varken att industriarbeten eller arbetarklassen har försvunnit. Industrisektorn står för 12 procent av Sveriges totala sysselsättning i dag. Här i Göteborg är exempelvis 11 025 personer anställda inom Volvo och 8 000 personer är sysselsatta i Göteborgs hamn (2013).

Såväl Mattias Bengtsson, docent i sociologi vid Göteborgs universitet och en av redaktörerna bakom En fråga om klass, som Diana Mulinari, professor i genusvetenskap vid Lunds universitet, påpekar att fler grupper än industriarbetarna ingår i arbetarklassen. Sett till klasspositioner brukar arbetarklassen omfatta personer utan yrkesutbildning, manuella arbetare och yrkesutbildade arbetare inom handel, service och omsorg. Genom den klassdefinitionen var hela 41 procent av invånarna i Sverige mellan 15–74 år arbetarklass år 2008, enligt SOM-institutet.

30 procent av invånarna i Göteborg är också låginkomsttagare, vilket innebär en inkomst på mindre än 14 750 kronor i månaden, enligt Göteborgs stad.

Arbetsmarknadens förändrade karaktär kan vara en orsak till att en del inte identifierar sig med sin klassposition. Exempelvis den växande sektorn handel, hotell och restaurang innebär en förändrad typ av arbetaryrken, enligt Bengtsson.

Ibland hörs röster som menar att klass spelat ut sin roll, eftersom till exempel en montör på Volvo kan ha en tryggare anställning och högre lön än en skådespelare eller en journalist. Men en sådan invändning missar att klass är mer än bara ett yrke eller en inkomst. Klass handlar också om att ärva eller inneha kulturellt och socialt kapital, något som kan ge exempelvis mer inflytande i samhället.

Mattias Bengtsson menar dock att det behövs olika klassbegrepp beroende på vad som ska undersökas. Han slår ett slag för Guy Standings Prekariatet: den nya farliga klassen (2013), som handlar om den växande skaran med osäkra anställningsvillkor och det pris som betalas i form av fysisk och psykisk ohälsa.

Men Diana Mulinari är kritisk till prekariatteorin.

– Jag tycker att vi ska prata om klass. Det som skiljer klass från ”prekariat” eller begreppet ”fattiga” är att klass är relationellt, finns det en arbetarklass så finns det även en borgarklass. Det finns de som säljer och de som köper arbetskraft. Insikten om att några profiterar på andras arbete, det är det som är så viktigt med klassbegreppet, säger Diana Mulinari.

Hon påpekar vikten av att också se till vilka kroppar som intar arbetarklasspositionerna.

– Många är kvinnor, unga och migranter, dessa sociala relationer säger mycket om vilka fraktioner av arbetarklassen man tillhör. Risken om man inte tar in vilka kroppar som befolkar arbetarklassen är att man ger en dålig samhällsvetenskaplig analys – som är politiskt katastrofal, säger Diana Mulinari.

Hon har studerat LO:s marginalisering av dessa grupper.

– Inom LO pratade man om ”vi” och om ”invandrarna”, men migranter är en extremt viktig del av den svenska arbetarklassen, säger Diana Mulinari.

Fattigdomsdebatten

För exakt ett år sedan blossade en debatt om klyftorna i Sverige upp. Orsaken var att de rika länders egen förening, OECD, släppte ny statistik som visade att Sverige var det land av de 34 medlemsländerna där den relativa fattigdomen ökade mest.

Det betyder där med inte att Sverige var fattigast, men att Sverige är det land i västvärlden där skillnaden mellan de som har det sämst och standardinkomsttagaren ökat mest sedan 1995.

Det mötte kritik från folkpartisterna Carl B Hamilton och Lars Tysklind som skrev på GP Debatt i september att klyftorna inte ökar ”mätt med normala metoder”. Den metod som ansågs normal var Finanspolitiska rådets mätning av hur stora skillnader det är mellan låga och höga inkomster, det vill säga ginikoefficienten.

Dock är även Finanspolitiska rådets slutats att inkomstskillnaderna i Sverige har ökat sedan 90-talet, men att klyftorna varken ökat eller minskat sedan 2006.

Mäter man på andra sätt syns andra mönster. Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, har hela 2000-talet präglats av att arbetslösa och sjuka får det allt sämre ekonomiskt jämfört med förvärvsarbetande. År 1999 fick sjuka och arbetslösa i snitt 84 procent av en förvärvsarbetares inkomst. År 2011 har nivån sjunkit till 64 procent.

Göteborgs styrande rödgröna politiker är medvetna om orättvisorna i staden. Social resursförvaltning har därför fått i uppdrag att utjämna skillnaderna och släppte nyligen rapporten På väg mot ett Göteborg för alla (2014). En lite väl optimistisk titel kan tyckas då rapporten konstaterar att ”de sociala skillnaderna har ökat i Göteborg, inom staden och inom stadsdelarna”.

Trots att vikten av ett jämlikare samhälle är inskrivet i stadens budget för 2013–2014 går utvecklingen i motsatt riktning.

– Det är jättebra att ha ett mål, men man måste relatera andra saker men gör till målet, säger Catharina Thörn. Med ena handen skapar man segregation och ojämlikhet och med andra handen försöker man ta hand om det. Göteborg måste ha en mycket tydligare plan och arbeta aktivt.

Klassresan

”Den amerikanska drömmen”, den svenska motsvarigheten ”klassresan”, eller det kanske nu ännu med använda begreppet ”att göra en Zlatan” är det individuella projektet där en person reser sig ur sin klass och vandrar vidare upp i hierarkin. Vad säger forskningen om hur vanliga uppåtgående klassresor är? Jo, den visar tydligt att det är större chans att du stannar i den klass du är uppväxt i, än att du gör en klassresa. 61 procent av alla som uppfattar sig som uppväxta i ett arbetarhem, anger att de fortfarande lever i ett arbetarhem. 29 procent har rest en bit uppåt, och lever nu i ett tjänstemannahem, medan endast fyra procent av alla med arbetaruppväxt rest upp till högre tjänstemannanivå.

Vilka sätt finns det att göra en uppåtgående klassresa? Om du inte väntar på en ledig tröja med nummer 10 på ryggen tillhörande Paris Saint-Germain, så är det säkraste kortet studier. Men det är inte en självklar biljett.

Mattias Bengtsson påpekar att en del menar att bara skolgången är avgiftsfri så har alla samma möjligheter, men att det inte är så enkelt i verkligheten. Vilken hjälp elever kan få hemifrån och vilken skola man hamnar i eller väljer avgörs av elevens klasstillhörighet.

– Det finns en tydlig sortering, sa Jenny Kallstenius, undervisningsråd på Skolverket, som i en intervju med GFT i december berättande om hur migrationsbakgrund, socioekonomi och föräldraengagemang är faktorer som påverkar.

Betygen från grundskolan och gymnasiet, men också om föräldrarna studerat vidare eller inte är faktorer som avgör om du kommer studera vidare efter gymnasiet.

Uppväxtklass är den enskilt mest avgörande faktorn för om en elev kommer läsa någon universitetsutbildning, enligt en statistisk genomgång i boken En fråga om klass, gjord av Mira Öhlin, doktorand i utbildningssociologi vid Uppsala universitet.

Det är sju gånger så höga odds att en elev från en högre tjänstemannafamilj är universitetsutbildad än en elev från en arbetarklassfamilj.

Att läsa vidare på universitetet är ingen garant för en klassresa. Trots att högre utbildning ökar chanserna, så kvarstår effekter av uppväxtklass, visar Öhlins studie. En orsak kan vara tjänstemannabarnens gynnsamma sociala nätverk och kontakter. Men det kan också handla om att alla faktiskt inte har något val. För att ens våga drömma om att bli läkare exempelvis måste kanske individen komma från en uppväxtklass där detta anses möjligt, enligt Öhlin.

Demokrati

Tilltron till demokrati och känsla av delaktighet avgörs också av klass.

– Det som kanske är mest alarmerande men som inte diskuteras är den grupp Maria Oskarsson (docent i statsvetenskap vid GU, reds anm) kallar ”politiskt alienerade”. Det innebär att man inte har något förtroende för politiska institutioner och inte heller är intresserade av politik, säger Mattias Bengtsson.

I gruppen återfinns främst icke-yrkesutbildade arbetare.

– Gruppen högre tjänstemän är istället väldigt politiskt integrerad, de läser tidningar och följer med i debatten. Det är tydligt hur politiken riktar sig till medelklassen och att gruppen känner det.

I grafiken (klicka bland bilderna ovan) ser du hur valdeltagandet skiljer mellan stadsdelarna, i valet 2010 röstade 63 procent av invånarna i Angered, jämfört med 84 procent i Västra Göteborg .

– Det är på sätt och vis förståeligt att en del grupper är politiskt alienerade; att man är misstänksam mot politiska partier i dag som främst riktar sig mot mer kapitalstarka grupper på arbetsmarknaden, säger Mattias Bengtsson. Men det som är oroande är att det politiska intresset är så lågt, man kunde önska att det skapades en kollektiv gemenskap kring situationen. Det här kan ses som ett uttryck för en svagare klassidentitet, man kanske inte kopplar ihop sin situation med andras.

Försäkringssystemen

Att tillhöra arbetarklassen innebär en dubbel och omvänd bestraffning när det kommer till hälsa. Det är både större risk att drabbas av ohälsa och sjukdomar och större risk att få sämre vård, och därmed mindre chans att bli frisk igen.

Bara i Västra Götaland ger ojämlikhet i hälsa under ett år upphov till drygt 1 500 dödsfall i förtid, enligt regional statistik.

Försäkringskassan konstaterar i rapporten Sjukskrivning i olika yrken (2010) att ”socioekonomisk grupptillhörighet” samvarierar med antal sjukskrivna dagar. Det är störst risk att bli sjuk om du jobbar inom yrkesgruppen ”yrken utan krav på yrkesutbildning” och inom yrken med fysiskt ansträngande arbetsmiljö eller hög psykosocial arbetsbelastning.

Exempel på utsatta yrkeskategorier är servicearbetare, städare, maskinoperatörer, speciallärare och behandlingsassistenter.

Minst sjukskrivna är högre ämbetsmän, politiker, militärer, civilingenjörer, jurister och vd:ar.

Eftersom sjukersättning utgår ifrån inkomst, så betyder det att ju lägre lön du haft innan desto mindre pengar att röra dig med om du är sjuk. Och en sak till: ju osäkrare anställning du haft, desto mindre chans att du får någon ersättning när du är sjuk över huvud taget.

– Det vi kan se är att allt färre i den svenska arbetskraften som kvalificerar till socialförsäkringssystem vad gäller sjukförsäkring eller arbetslöshetsförsäkring, och att en allt större del får kommunalt försörjningsstöd. Det finns en mycket stor grupp arbetslösa i dag som inte är berättigade någon arbetslöshetsersättning och som vi inte vet hur de försörjer sig, ungefär 150 000 personer, säger Mattias Bengtsson.

Även risken att bli arbetslös beror också på din klassbakgrund och var du är född. Västra Götalandsregionen har kartlagt arbetslösheten i regionen bland personer mellan 18–24 år.Resultatet är att arbetslösheten minskar bland dem som har en eftergymnasial utbildning, medan den ligger på 14 procent för dem som endast läst till gymnasienivå. Bland de som är födda i Sverige ligger arbetslösheten på 10 procent och för utrikes födda på hela 17 procent.

Samma sak gäller här som för sjukförsäkringen; har du haft en lägre inkomst får du lägre a-kassa och har du ett osäkert jobb kanske du inte uppfyller kraven för att få någon alls. I Göteborg är knappt hälften av alla arbetslösa berättigade till a-kassa.

Den liberala ledarredaktionen på Göteborgs-Posten skrev en artikel den 15 mars förra året om att ökade klyftor inte är negativt eftersom det ger ”incitament för människor att gå från bidrag till egen försörjning”. Ledarredaktionens idé var att människor lever på bidrag eftersom glappet mellan bidrag och lön var för lågt. Detta inlägg i debatten är ett tidstypiskt exempel på hur diskussionen förskjutits.

– När man talade om sjukskrivningar under 90-talet så var det i högre grad som en konsekvens av ett stressande och pressande arbetsliv, medan det vid tidigt 2000-tal ändrades till att pratas mer om bidragsfusk. Samtidligt förflyttades lösningen från att handla om arbetsmiljöarbete till att handla om individers beteende, säger Mattias Bengtsson.

Ett praktiskt resultat av detta är att staten går från att ge arbetslösa yrkesutbildning till att ge jobbcoachning. Individen ska motiveras, heter det nu.

– Det märks tydligt i hur ”arbetslinjen” är utformad i Sverige, inte minst under de senaste två mandatperioderna, men också under Göran Perssons avslutade mandatperiod att man ställer allt högre krav på individer som befinner sig i svåra situationer på arbetsmarknaden. Under tiden underlättar man för exempelvis förvärvsarbetande genom jobbskatteavdraget.

Mattias Bengtsson menar att resultaten av pensionsåldersutredningen Åtgärder för ett längre arbetsliv (2013) kommer öka klyftorna ytterligare.

– Man har inte tagit hänsyn till att olika villkor gäller i olika yrken, branscher och jobb, utan man har satt allmänna åldersgränser, totalt i frånvaro av ett strukturellt perspektiv. De som inte kan jobba högre upp i åldrarna för att de har ett fysiskt och psykiskt slitsamma jobb är ofta kvinnor och arbetare. Det här är en politik för ökade klyftor.

En av tre pensionärer i Sverige lever i dag på garantipension, vilket är 7 000 kronor per månad före skatt för den som är gift och 7 881 före skatt för den som är ogift. Framförallt är det kvinnor och personer som tidigare fått sjuk- eller aktivitetsersättning som lever på garantipensionen, enligt Pensionsmyndigheten.

– Om förslagen i pensionsåldersutredningens slutbetänkande genomförs kommer klyftorna institutionaliseras, säger Bengtsson.

Som vi varit inne på tidigare så avgör din klass också hur många år du har kvar att leva efter 65.

Förändring

Vi är tillbaka på spårvagn 11. Under resan har vi sett hur klass påverkar dig genom hela livet. Det kan låta deterministiskt; måste alla följa samma mönster, har individen ingen egen makt över sitt liv?

Svaret är att det statistiskt sett är störst sannolikhet att du följer mönstret, men att någon eller några få belönas med tröja nummer 10; att bli Zlatan. Men vill du kämpa för att själv bli Zlatan eller vill du se en generell förbättring för hela arbetarklassen, med minskade klassklyftor?

Det är frågor du kan fundera på medan staden susar förbi utanför spårvagnsfönstret.

Fokusfrågor

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Så ojämställt är Västra Götaland

8 mars

Löner, arbetsvillkor, pensioner, ansvar för barn, utövande av våld, riskbeteenden och tillgång till maktpositioner. Allt är områden med stora könsskillnader. GFT granskar jämställdhetsläget i Västra Götaland.

Göteborgs Fria

© 2024 Fria.Nu