Fria Tidningen

Krönika: Vi gör något unikt

Verklig mångfald inom medierna handlar inte bara om politisk färg, utan också om organisationsformer, skriver Fria Tidningens chefredaktör Per Björklund.

När journalister ser tillbaka på sina första stapplande steg i yrket är det ofta med blandade känslor. Nostalgi samsas med skam över begångna misstag, som i dagens digitala tidevarv finns oåter­ kalleligen bevarade i cyberrymden. Så är det även för mig.

Men som nyutnämnd chefredaktör för Fria Tidningen känns det faktiskt lite extra speciellt att se tillbaka på mina första texter, eftersom många av dem publicerades just i denna tidnings systerpublikationer: Göteborgs Fria Tidning och Stockholms Fria Tidning. Det hör också till livets små sammanträffanden att min allra första publicerade text var en kritisk kolumn om USA:s krig i Irak, som just nu uppmärksammas eftersom det i dagarna gått tio år sedan de första bomberna föll över Bagdad.

Just Irakkriget och det så kallade kriget mot terrorismen har varit och förblir naturligtvis en av de senaste tio årens viktigaste nyheter. Men samtidigt är det bara ett många viktiga historiska skeenden som förändrat världen sedan mediekooperativet Fria Tidningar bildades.

Sociala medier har förändrat förutsättningarna för mänsklig kommunikation, klimatförändringarna gör sig allt tydligare påminda och världsekonomin skakas av den värsta krisen sedan 30­talet. Politiska system som länge tagits för givna, vare sig vi talar om arabvärldens despotier eller västvärldens parlamentariska demokratier, känns plötsligt mindre självklara – på gott och ont.

Allt det här – världsekonomin, krigen, oljan, klimatet – hänger så klart ihop på sätt som ibland är uppenbara, ibland mer komplexa och svårbegripliga. Och det är just därför som Fria Tidningen behövs. En tidning som knyter ihop det lokala med det globala och gör det möjligt att se de större sammanhangen. En tidning som inte bara levererar vass journalistik utan även kulturjournalistik och samhällsdebatt som utmanar invanda föreställningar, fördomar och förtryckande normer.

Men låt oss komma ner på jorden. Är vi där vi vill vara i dag? Nej.

Många läsare uppskattar Fria Tidningen precis som den är. Men vi som gör tidningen vet också att det finns mycket som kan förbättras. Vi vet det genom möten med läsare, men också för att vi själva hela tiden påminns om gapet mellan den tidning vi gör och den vi skulle vilja göra. Vi vet också att det inte bara handlar om resurser utan också om nyfikenhet, ödmjukhet och en stark vilja att utvecklas. Faktum är att om det inte vore för alla konkreta idéer som redan finns på redaktionen om hur vi kan göra en bättre en tidning så skulle jag aldrig ha tackat ja till det här jobbet.

Målet är fortfarande att bli en rikstäckande dagstidning. Men det finns inga genvägar förbi ett långsiktigt och omsorgsfullt arbete med att göra en ännu bättre tidning som blir läst av fler. Vi vet också att en ensam tidningsredak­ tion aldrig kan göra allt. På sin höjd kan vi, liksom alla andra, bidra med en liten del av ett större pussel.

Det är just därför mångfald inom medierna så viktigt. Mångfald i fråga om politisk färg på ledarsidan, men också i fråga om ägarformer. När lönsamhetskrav leder till nedskärningar på redaktion efter redaktion och journalistiken blir alltmer likriktad och utslätad behövs medier som drivs utan vinstintresse, som är självständiga från politiska intressen och som är demokratiskt organiserade.

Här vågar jag påstå att vi på Fria Tidningar gör något verkligt unikt. Vi är ett växande kooperativ – i dag med 28 medlemmar – som gemensamt äger de tidningar som vi själva producerar. För de flesta av våra läsare är det förmodligen oväsentligt. De vill helt enkelt ha en bra tidning. Men för oss är det fullständigt centralt och en förutsättning för att vi ska kunna ägna oss åt den oberoende journalistik som vi vill bedriva.

Med ökat inflytande följer också ett stort ansvar. Vi måste inte bara ständigt utveckla det redaktionella arbetet utan också ge våra tidningar en stabil ekonomisk grund, minska beroendet av presstödet och finna ny finansieringsmodeller för framtidens demokratiska medier. Idag känns det kanske lika avlägset som att skicka en människa till mars. Men även den resan måste börja någonstans. Följ med!

Publicerades i Fria Tidningen 23/3-2013.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Krönika: Den finska erfarenheten värker

Hundratusentals finnar invandrade till Sverige från 60-talet och framåt. En del återvände men många blev kvar. Kristian Borg tecknar en personlig bild av den sverigefinska erfarenheten, inspirerad av bioaktuella Ingen riktig finne.

Fria Tidningen

Protester mot censur i Egypten

Tidningsupplagor stoppas, tv-kanaler hotas med stängning och en regimkritisk bloggare sitter fängslad. Med mindre än två månader till parlamentsvalet trappar militärregimen upp sina attacker på pressen.

Fria Tidningen

Islamiskt nyhetskontor ockuperat av anställda

I över en vecka har hundratals anställda på den inflytelserika webbsajten Islam Online ockuperat sin arbetsplats i Kairo. Journalisterna menar att de för en kamp för oberoende gentemot sajtens konservativa finansiärer.

Fria Tidningen

Egyptisk bloggare stäms för förtal av företag

En egyptisk bloggare som skrev om grova miljöbrott på sin blogg har stämts för förtal av det utpekade företaget. Människorättsaktivister beskriver fallet som avgörande för möjligheterna att avlöja företag som utsätter miljö och människor för fara.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu