• Supercykelvägar byggs runt om i Europa, bland annat i London och Köpenhamn. I Sverige är det Örebro som har kommit längst.
Fria Tidningen

Supervägar ska få fler att cykla

Cykelmotorvägar är ett sätt att få fler pendlare att cykla till jobbet. I Örebro har man redan byggt fem stycken, och fler kan vara på gång bland annat mellan Malmö och Lund.

En cykelmotorväg, eller supercykelväg som det ibland också kallas, är breda cykelvägar där cyklisterna ska kunna ta sig fram snabbt utan att bli allt för störda av fotgängare, bilister eller rödljus. Det innebär bland annat att cykelbanorna är upphöjda med en tydlig kant mot vägbanan och att bilisterna har väjningsplikt mot cyklisterna.

I London finns sedan flera år tillbaka ett antal cykelmotorvägar och i Köpenhamn satsar man nu många miljoner på att bygga ett nätverk bestående av 26 cykelmotorvägar.

I Sverige är det än så länge Örebro som ligger i framkant. Där har man redan byggt fem stycken cykelstråk speciellt avsedda för pendlare och fram till år 2020 ska ytterligare tio byggas.

– Vi har en lång tradition av cykling i Örebro. Dessutom har vi fördelen av att det är ganska korta avstånd och att det är relativt platt. Kombinationen av de goda förutsättningarna och en bra infrastruktur tror jag har gjort oss till en bra cykelstad, säger Anna Åhlgren, cykelutvecklare i Örebro kommun.

De medborgarundersökninga som har gjorts visar också att de flesta cyklister är nöjda med cykelmotorvägarna. Eftersom cykelbanorna har gjort att bilisterna fått sänka hastigheten så har även olycks- och skaderisken minskat.

Även i Malmö satsar man stort på cykling. Staden, som har utsetts till Sveriges bästa cykelkommun de tre senaste åren av Cykelfrämjandet, drev under 2012 en kampanj för att få fler att ta cykeln till jobbet. Fler cykelbanor, nya pumpstationer, bättre skyltning och fler cykelställ är på gång. Dessutom planeras för en stor cykelmotorväg som ska gå parallellt med järnvägsspåren mellan Malmö och Lund. Denna väg planeras att börja byggas runt 2015-2016 och kan vara klar tidigast år 2020. Enligt beräkningar som Trafikverket gjort skulle den nya cykelvägen innebära att pendlingstiden mellan de två orterna skulle minska från 70 till 43,5 minuter för en normalsnabb cyklist.

I exempelvis Göteborg har man det senaste året byggt en cykelfartsgata – det vill säga en gata där cykelbanan går i mitten och där bilisterna måste anpassa körningen och hastigheten efter cyklisterna. Cykelfartsgator är också något som tas upp i den statliga cyklingsutredningen Ökad och säkrare cykling som kom i oktober förra året. Utredaren Kent Johansson (C) vill bland annat att det ska bli enklare att kunna ta med sig cykeln i kollektivtrafiken och att cyklister ska kunna ta sig fram i en högre hastighet. För dessa och andra åtgärder menar han att det krävs statliga satsningar motsvarande 800 miljoner till en miljard kronor under den kommande mandatperioden.

– Sedan tillkommer ju de regionala satsningarna. Just nu håller man på att fatta beslut om den regionala infrastrukturen så hur mycket det kommer att bli vet vi inte än.

Miljöpartiets trafikpolitiska talesperson Stina Bergström kallar dock cykelutredningen för tam och menar att en miljard i statliga medel är alldeles för lite.

– Vi föreslår att staten satsar nio miljarder kronor över en tioårsperiod för att lyfta cykeln som transportslag. Dessutom behövs det stora regionala och kommunala satsningar, säger hon.

MP vill dessutom lagstadga om sänkt hastighet för bilar i tätorter till 30 kilometer i timmen för att göra det säkrare för cyklisterna.

Att de flesta svenska städer ligger långt efter exempelvis Köpenhamn tror både Kent Johansson och Stina Bergström beror på att bilen länge har setts som norm och att man har planerat städerna därefter. Stina Bergström tror också att det kan ha att göra med att Sverige länge har haft en stark bilindustri och en god ekonomi.

– På 60-talet tog man beslut om att Stockholm skulle bli en bilstad och det har gjort att vi inte alls cyklade lika mycket längre. I Köpenhamn, där man inte har haft det lika gott ställt som här, så har man istället fortsatt att cykla.

Men Kent Johansson tror att en förändring är på väg.

– När jag har jobbat med utredningen så har jag många gånger utgått från Holland och Tyskland och sett att nästan allt som de gör som är bra skulle vi även kunna gör här.

Fokusfrågor

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Cykling med mersmak

Att äntligen svinga sig upp på cykeln efter denna kalla vinter med sina förrädiskt hala isgator är något många längtat efter. Andra trotsar halkan och rullar ihärdigt på året runt. 

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu