Videokonst överraskar i det offentliga rummet

Publicerad:   •  Uppdaterad:

Videokonst i ett parkeringshus eller på fasaden till ett vandrarhem. Genom att visa videokonst på oväntade platser i det offentliga rummet vill Åsa Falewicz Segerstedt väcka ett intresse för konstarten.

Kultur


Allt fler konstnärer jobbar med rörlig bild och form men möjligheterna att visa sin konst är i dag begränsade till ett fåtal gallerier och filmfestivaler. Med konstfilmprojektet Where Dreams Cross som visar experimentell film och videokonst på publika platser, hoppas initiativtagaren Åsa Falewicz Segerstedt att underlätta åtkomligheten för en bredare publik.
– Visningar i offentlig miljö är det bästa sättet att få ut konst. Det jag eftersträvar är en känsla av spontanitet och överraskning, säger hon.

Efter ett gästspel på Stockholms dokumentärfestival Tempo, där filmer visades i källarlokalen till ett varuhus, är filmvisningarna på oväntade platser i Göteborg igång. För ett par veckor sedan visade Where Dreams Cross film i lobbyn på Scandic Hotell på Hisingen, ett initiativ som blev uppskattat av hotellgästerna.
– Många hade aldrig möts av videokonst tidigare och reagerade positivt. Det fanns också de som sade sig inte fatta någonting, men då har man i alla fall fått en reaktion baserad på erfarenhet och inte fördomar, säger Åsa Falewicz Segerstedt.

Att valet just föll på Scandic Hotell och inte på ett mer till synes självklar plats som Gothia Towers är ett genomtänkt drag från Falewicz Segerstedts sida. Hon söker sig medvetet bort från kreddiga platser just för att ge en publik som inte har några förkunskaper om konstfilm chansen att mötas av videokonst.
– Det kanske dyker upp färre människor men det viktigaste för mig är att visningen når ut till en publik som inte redan har förkunskaper om konsfilm, säger hon.
Nästa filmvisning tar plats i Nordstans parkeringshus kommande lördag. Ytterligare två visningar i Göteborg kommer att ske utomhus projicerade på väggen till Pedagogens bibliotek och på fasaden till ett vandrarhem i närheten av Stigbergstorget.

Konstfilm är kanske det konstnärliga uttryck som uppfattas som svårast att ta till sig. Ordet videokonst har en tendens att frammana bilder att ständigt loopande rörliga bilder och det är just denna förutfattade mening som projektet vill motverka.
– När det kommer till skulptur och måleri kan man själv välja vilken blick man använder och man kan röra sig runt verken. Film kräver ett annat engagemang, man måste ge det tid. Dessutom saknas det ofta en handling och det uppfattar många som jobbigt. Man vill så gärna förstå allting men konst fungerar inte alltid på det sättet.
Åsa Falewicz Segerstedt är konstvetare i grunden och studerar nu till filmkurator på Filmhögskolan i Göteborg.
Filmprogrammet specialkureras av henne till varje enskild visning. Hon väljer ut filmer av både svenska och internationella konstnärer och eftersträvar en relation mellan plats och verk samt försöker att bryta konstvärldens hierarkiska strukturer och blandar etablerade konstnärer med etablerade sådana. Hon tar också i beaktande det rykte om otillgänglighet videokonst har.
– Många blir bortskrämda när de inte vet hur långa filmerna är, så det är jag noga med att informera om. Sen får man bjuda på kaffe och lite snacks för att locka folk att stanna.

Fakta: 

<h2>Where Dreams Cross visar videokonst lördag 7 maj i Nordstans P-hus, vån. 3. Läs mer på www.wheredreamscross.com</h2> [1]

Göteborgs Fria