- Det viktiga är att vi spottar ut studenter, inte vilken kunskap och bildning de de får med sig härifrån, menar professorn i rättsvetenskap, Dennis T

Högskolan på väg in i näringslivet

Publicerad:   •  Uppdaterad:

Kunskapssamhällets baksida, del 3:
Sverige är en kunskapsnation, ett land som framgångsrikt ska konkurrera med kunnig och högutbildad arbetskraft. Det har regeringen slagit fast. Men vad betyder denna fokusering för vår syn på kunskap och för vårt samhälle?

Inrikes

I vårpropositionen, som presenterades i veckan, ger regeringen högskolorna i Kalmar och Blekinge och universitetet i Växjö tillstånd att driva kommersiell verksamhet. Målet är att stärka ekonomin för forskningen.

På högskolorna i Kalmar och Blekinge och på universitetet i Växjö bedrivs kvalificerad teknisk forskning. I vårpropositionen öppnar regeringen för en kommersialisering av denna forskning. Enligt propositionen, som Pär Nuder lämnade till riksdagen i tisdags, ska det bli tillåtet för dessa lärosäten att bilda särskilda bolag för att utveckla och sälja produkter som är knutna till högskolornas forskning.

Målet är att stärka ekonomin på högskolorna i Kalmar och Blekinge och på universitetet i Växjö. Tillståndet att kommersialisera forskningen är ett pilotprojekt. På sikt kan det bli tillåtet för alla högskolor och universitet att driva bolag som genererar vinst.

Regeringen har formulerat en bred ambition för den svenska högskolan. Målet är att 50 procent av alla ungdomar ska gå på högskolan. Dessutom ska landets universitet och högskolor fungera som motor i kunskapssamhället; nya forskningsrön och innovationer ska snabbt vidareutvecklas till kommersiella produkter som stärker svenskt näringsliv.

Bakgrunden till denna politik är en föreställning om att Sveriges enda möjlighet att behålla sitt välstånd är att vi blir en nation som framgångsrikt konkurrerar på den globala scenen med hjälp av kunnig och välutbildad arbetskraft och med hjälp av snabba och kraftfulla uppfinningar och upptäckter.

Denna syn på utbildning och kunskap har kritiserats. Bland annat har LO och Lärarnas riksförbund varnat för den ensidiga fokuseringen på teoretisk kunskap och på akademiska meriter. Så här utryckte

LO-ordföranden, Wanja Lundby-Wedin, och Metta Fjekner, ordförande för Lärarnas riksförbund, saken i en gemensam debattartikel:

'Man kan ifrågasätta om inte regeringens mål om att 50 procent ska börja högskolan före 25 års ålder styr i fel riktning. /.../ Det är uppenbart att vi går mot ett samhälle där fler och fler behöver längre utbildningar, men det finns inget som pekar mot att Sverige under de kommande decennierna skulle hamna i en situation där 50 procent av jobben kräver akademiska studier', skriver de, och fortsätter:

'Man kan självklart invända att en högskoleutbildning kan vara bra och nyttig, även om inte alla får ett arbete som kräver en sådan. Men när man väljer en högskoleutbildning, så väljer man bort andra yrkesutbildningar och att förkovra sig och specialisera sig inom ett arbete som kräver en annan typ av skicklighet. Det finns mängder med arbetarjobb som kräver specifika kvalifikationer och färdigheter som det kan ta många år att arbeta upp.'

Den bild som Wanja Lundby-Wedin och Metta Fjekner målar upp får stöd av statistiken. Arbetslösheten bland akademiker är hög medan efterfrågan på hantverkare och andra yrkesutbildade är stor. Frågan är när den insikten skall förändra och fördjupa diskussionen om kunskapssamhället?

'Universitetet har blivit en utbildningsfabrik'

Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap, lämnar Göteborgs universitet. Han är trött på interna strider och han är trött på utbildningspolitiken. Enligt Dennis Töllborg håller universitetet på att förvandlas till en institution som bara fokuserar på pengar och som struntar i bildning.

För två veckor sedan kom beskedet: Dennis Töllborg, kontroversiell professor på Handelshögskolan, lämnar sitt arbete.

- Jag vill inget hellre än att stanna på mitt jobb. Jag är en riktig universitetsmänniska. Men så som det ser ut i dag kan jag inte vara kvar, säger han.

Under de senaste åren har Dennis Töllborg gett sig in i en rad infekterade strider och debatter. I samband med den så kallade Gillbergfejden gjorde han ett antal utspel som tydligt visade hur illa universitetet skött sina affärer, framför allt angrep han de höga kostnaderna för juridisk hjälp i samband med rättegången mot universitetets rektor och styrelseordförande.

Dennis Töllborgs utspel har gett honom flera fiender inom universitetet, men även många vänner. Bland kollegor är han beundrad för sin yrkeskunskap och för sitt rakryggade engagemang i flera kontroversiella frågor.

De interna striderna är en orsak till Dennis Töllborg lämnar sitt jobb. Men den viktigaste orsaken är utbildningspolitiken. Enligt Dennis Töllborg är det bara pengarna som styr verksamheten på universitetet. Och det problemet gäller inte bara Göteborg utan hela högskolevärlden. Synen på kunskap och bildning har förändrats.

- Universitet har blivit en utbildningsfabrik. Det viktiga är att vi spottar ut studenter så att pengarna rinner in till verksamheten. Det viktiga är inte vilken kunskap och bildning studenterna får med sig härifrån, säger han och fortsätter:

- Detta är tragiskt, eftersom vi utbildar personer som många gånger skall utföra jobb som påverkar andra människors liv. Jag menar, en domare eller åklagare är inte vem som helst. Deras jobb får konsekvenser.

Bakgrunden är enligt Dennis Töllborg den förändring av utbildningspolitiken som påbörjades under den borgerliga regeringen i början av 1990-talet. Under den borgerliga regeringen kopplades universitetets resultat ihop med ekonomi; varje utexaminerad student gav en klumpsumma till universitetet. På samma sätt stramades reglerna kring doktorander upp. Forskarutbildningen skulle vara avklarad på fyra år - varken mer eller mindre.

När socialdemokraterna vann valet 1994 fortsatte de på den inslagna linjen. Den ekonomiska styrningen kompletterades med målsättningen att 50 procent av alla ungdomar skulle skaffa sig en högskoleutbildning.

- Jag är absolut inte mot att så många som möjligt ska gå på universitetet. Men då ska man erbjuda dem bra utbildning och ställa hårda krav. Det är meningslöst om vi ska ha en högskola som utbildar mediokra studenter. Och en sådan högskola får vi med dagens system.

I grunden ligger en förändrad syn på kunskap, resonerar Dennis Töllborg. Kunskap och bildning har fått en förändrad betydelse i det så kallade kunskapssamhället. Kunskap är enbart ett konkurrensmedel, kunskap skall generera pengar på ett eller annat sätt.

- Det märks till och med på studenterna. Till slut är de bara ute efter en examen, inte efter att lära sig något.

Samma förhållanden gäller för forskningen, menar Dennis Töllborg. Eftersom finansieringen av forskningen blivit mer styrd kan staten bestämma betydlig mer över innehållet.

- Det handlar om att producera. Ta bara beslutet att en avhandling inte får vara mer än 300 sidor lång. Vad är det för inställning till kunskap. Vad ska vi säga till Einstein när han kommer med sin avhandling och den är 500 sidor lång. Eller vad ska jag säga till min doktorand när han har skrivit 600 sidor och alla de sidorna behövs för helheten. Det är ett intellektuellt haveri att resonera på det här sättet. Kunskap tar tid. Intellektuella processer tar tid.

Egentligen, resonerar Dennis Töllborg, skulle det inte vara några problem att göra något åt den här situationen. Tänk, säger han, om 50 professorer vid Göteborgs universitet hade ställt sig upp och sagt att nu skiter vi i detta om inget förändras. Då hade det gått snabbt, menar han.

- Detta är något som alla känner till. Detta är ingen hemlighet. Men de flesta som jobbar på universitetet skiter i detta. De är nöjda med sina jobb och sina löner och tycker inte att det är värt att bråka.

Fakta: 

Högskolan i Sverige
* I Sverige är universitet och högskolor egna myndigheter, som lyder direkt under regeringen. Det finns 14 universitet och 22 högskolor med statlig huvudman, vilket betyder att staten är ytterst ansvarig.
* Dessutom finns det ett 10-tal enskilda utbildningsamordnare bland annat Chalmers tekniska högskola AB, Stiftelsen högskolan i Jönköping och Handelshögskolan i Stockholm.

Göteborgs Fria