Svalt mottagande av bibliotekskampanj

Publicerad:   •  Uppdaterad:

"Sverige behöver en nationell bibliotekspolitik.' Det tycker författarna bakom uppropet Library Lovers. Men i Göteborg får kampanjen ett svalt mottagande.

Kultur

Lagom till alla hjärtans dag skickades ett kampanjblad med titeln 'Bibliotek behöver kärlek' ut till bibliotekarier och beslutsfattare runtom i Sverige. Bakom den stod bland andra Svensk biblioteksförening. I uppropet beskrivs utvecklingen för landets bibliotek som oroväckande, med 400 biblioteksnedläggningar de senaste tjugo åren och brist på skolbibliotek med försämrad läs- och skrivkunnighet bland barn och unga som följd.
Som en av lösningarna på problemen föreslås att man inrättar en ny statlig myndighet, en biblioteksstyrelse, som har det övergripande ansvaret för samtliga svenska bibliotek. Förutom att utarbeta en heltäckande plan för landets bibliotek skulle myndigheten fördela statliga medel för biblioteksutveckling och läsfrämjande insatser.

Enligt Niclas Lindberg, generalsekreterare på Svensk biblioteksförening, har diskussionen om en samordnad styning pågått länge inom biblioteksvärlden. Sverige är i dag det enda land i Norden som saknar en nationell biblioteksplan. I Danmark har man redan från starten, när folkbiblioteken utvecklades under 1960- och 70-talen, haft en statlig biblioteksstyrelse. Men Sverige valde en modell där de enskilda kommunerna fick större eget inflytande över biblioteksverksamheten. Något som i praktiken innebär att kommunens ekonomi och de lokala beslutsfattarnas intressen styr hur mycket resurser de enskilda biblioteken får.
De biblioteksanknutna som GFT har talat med ställer sig dock skeptiska till förslaget om en ökad statlig styrning av biblioteken.
Helena Nyhus (s), ordförande i Göteborgs kulturnämnd, tycker att farhågorna är överdrivna. Hon tror inte att ökad statlig styrning är lösningen på ojämn fördelning av resurser mellan olika kommuner och stadsdelar.
- Vissa tycks tro att om man lägger alla pengar i en stor klump så blir det mer att dela ut till var och en. Men enligt min erfarenhet är det inte så, bara för att man lägger upp ett ansvarsområde på statlig nivå behöver det inte betyda att det blir bättre, säger hon.

Gunilla Pedersen och Anna Karin Lindgren är enhetschef respektive bibliotekarie på tidigare nedläggningshotade Majornas bibliotek. Ingen av dem tror att ett ökat statligt inflytande är rätt väg att gå för att rädda bibliotekens framtid. Pedersen önskar däremot att det fanns en lagstadgad miniminivå för de resurser som tillförs biblioteken, istället för som i dag, när det är upp till varje kommun hur mycket pengar de vill satsa.
Anna Karin Lindgren vill inte ha mer statlig styrning, däremot gärna mer ekonomiskt stöd. Hon ser många fördelar med att varje stadsdel själv får bestämma över sina bibliotek. Som bibliotekarie på ett bibliotek som har funnits sedan 1960-talet, kommer hon nära de boende i området och kan anpassa utbudet efter besökarnas önskemål.
- Alla bibliotek kan och ska inte vara likadana. De måste avspegla befolkningen som bor i området. Man vill inte bli för styrd, säger hon.

De negativa reaktionerna beror enligt Niclas Lindberg på ett missförstånd av vad förslaget innebär. Det är inte meningen att den statliga myndigheten ska köra över kommunerna, säger han. Men det behövs en uppföljning av en myndighet som har överblick över hela situationen och kan informera allmänheten om hur pass väl deras kommun sköter biblioteksverksamheten, tycker Lindgren.
- Det finns ingen som ifrågasätter att Skolverket gör utvärderingar av kvaliteten i svenska skolor, men så fort biblioteken kommer på tal slår ryggmärgsreflexen till och man pratar om hur viktigt det är med kommunalt självstyre, säger han.

Göteborgs Fria